Stjärnan imponerade i kräftpremiären

Många hänger sig åt den stora sörplarpremiären den här helgen, den helg då kräftorna blev lovliga förr i världen, innan fisket släpptes fritt. På gott och ont, kräftorna blir bättre lite senare.

Just nu råkar jag befinna mig på västkusten –  på trevligt uppdrag i Lysekil – och på den här sidan av landet har man ju en speciell uppfattning om vad som är ”riktiga” kräftor. Man rynkar på näsan åt våra vanliga små insjökräftor och hyllar havskräftan med emfas.

Själv gillar jag båda. Och bangade förstås inte när kompisen och lysekilseldsjälen Glenn bullade upp fem kilo prima, pinfärska, egenkokta havskräftor.

Fem kilo till fem personer, varav en alltså var den norska barnstjärnan från 70-talet, Anita Hegerland. Hon som tog hela Skandinavien med storm när hon med glasklar barnastämma sjöng in ”Mitt sommarlov” på Svensktoppen för 46 år sen. Och efter det gjorde världskarriär och blev Norges mest skivsäljande artist genom alla tider. Sjunger gör hon fortfarande i många länder, bl.a. här i Lysekil i dag.

Därför satt vi alltså vid samma kräftbord.

-I Norge kallar vi dem sjökräftor, berättade hon. Vi äter förstås också insjökräftor, men inte på samma sätt som i Sverige. Vi har ingen kräftpremiär och inga kräftmånar, haklappar eller små hattar.

Grattis där, Norge! Personligen klarar jag mig väldigt bra utan kräfthatt.

Och Anita höll alltså jämna steg i unionskampen kring kräftfatet med det veritabla kräftmonster som författaren till dessa rader med viss rätt påstås vara. Snyggt jobbat.

Det var en värdig premiär. Kilovis med ljuvliga skaldjur. Och att köra med fina havskräftor är nog det bästa man kan göra nu och ett par veckor framåt. Man kan förstås kanske inte avhålla sig från att smaka på de underbara insjökräftorna (också), men spara frossandet av dem till mitten eller slutet av augusti – då blir de mycket bättre!

Havskräftsfrossa i Lysekil i kväll: Tove Andersson, Anita Hegerland, Glenn ”Glicko” Andersson och bloggaren.

(Foto: Renate Hegerland).