News55
Detta är en sponsrad artikel

I djungeln av ny teknik - Därför ska du hitta din datorängel

Artikelbild
Foto: Claudio Bresciani/FLT-PICA
Pia Erlandsson
Pia Erlandsson
Uppdaterad: 17 sep. 2015Publicerad: 17 sep. 2015

Det var första hösten som pensionär och jag var lite orolig. Hur skulle det kännas när alla i omgivningen gick till sina jobb på morgnarna? Skulle jag längta efter mina arbetskamrater? Skulle jag sukta efter att ha något meningsfullt att göra?

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Men nej, inget av detta hände. Det enda jag verkligen saknade var ett telefonnummer. Numret till datahjälpen.

Jag har levt så länge att jag minns när mina journalistkollegor klagade över att vi skulle få elektriska skrivmaskiner och överge de gamla handjagarna. En på den tiden ganska känd journalist hävdade på fullt allvar att han inte kunde tänka i den takt som en elektrisk maskin arbetade. Det fanns dom som fortfarande skrev för hand.

      LÄS MER: Tom Alandh skriver fortfarande sina speakertexter på skrivmaskin

Och då, några år senare, när redaktionerna datoriserades startade allehanda kurser. Jag minns hur man satt i timmar och försökte förstå det där med ettor och nollor. Så här efteråt känns det lite mystiskt att man skulle utbildas till programmeringsexpert.

Frustrerade gamla redaktörer frustade. Men allt sedan datorerna dök upp på mina olika arbetsplatser har det alltid funnits ett telefonnummer att ringa om något gått galet. Ibland har felet gått att rätta till direkt, ibland var det tvunget att någon oändligt tålmodig person från datahjälpen fick komma ner på redaktionen och oftast med några enkla handgrepp fixa till det.

Vi gullade alltid med dessa datapersoner eftersom vi insåg att vi var helt i händerna på dom. Så småningom lärde vi oss en del och datorerna blev allt lättare att sköta. Innan jag blev pensionär hade jag ingen aning om att denna avdelning, datahjälpen, var så viktig för mig.

      LÄS MER: Så undviker du att framstå som en digital relik

Det är nämligen något konstigt med datorer och mig. Jag är en i normala fall ganska lugn person. Men datorer som inte funkar gör mig svettig, irriterad och i värsta fall rosenrasande.

ANNONS

Då jag varit pensionär i ett par månader hände det första gången. Error! Då bet jag huvudet av skammen och tog kontakt med min senaste arbetsplats och datakillen som jag gullat med där och han var bussig och hjälpte till. Men nästa gång det blev något fel tog jag med datorn till en servicebutik som jag blivit rekommenderad. Lagades men snabbt fel igen.

– Det beror nog på att du köpte en så billig dator,  sa syrran.

      LÄS MER: Tonårspanelen –  “mormors 20-åriga son hjälper honom med allt”

Kanske. För många fel blev det och jag funderade seriöst på att helt lämna den digitala världen då min dataängel dök upp. Jag var på landet då datorn plötsligt började konstra och bondpojken som inte ville ta över sin pappas gård utan hellre syssla med datorer kom in i mitt liv.

– Det här fixar jag. Inga problem, är hans stående uttryck.

Och det är sant. Datorn funkar mycket bättre nu och blir det något knas, ringer jag bara dataängeln och då försvinner problemen. Detta gäller även då jag verkligen gjorde bort mig rejält i somras och var tvungen att erkänna att jag hade gått på ett falskt mail från Skatteverket. Trojanerna for runt i min dator. Men datorängeln kom och datorängeln segrade.

Två små erfarna tankar till er som inte gått i pension ännu: Njuuut av er datahjälp så länge ni har den och hitta er egen dataängel så fort som möjligt.

ANNONS