Pigan var inte alltid den förtryckta kvinna som vi fått lära oss

Monica Lindstedt talade istället om hushållsarbete och städning som talangyrken och betonade ”att inte vilja betala för det är att förakta en insats som kvinnor gjort under alla tider.”

      LÄS MER: Kattis Ahlström – “Varför tror män att de kan säga vad som helst till mig?”

Resten är historia. Möjlighet att dra av skatt för hushållsnära tjänster infördes några år senare under Alliansregeringen. Idag har Hemfrid – ett av många företag i branschen – nästan 2 000 medarbetare från 40 olika länder och språkutbildning ingår som personalförmån.

Att kvinnors arbete ofta värderats lägre än mäns är inte okänt. Nästan oavsett vad arbetet handlat om. När kvinnor successivt tagit sig in på manligt dominerade yrkesområden tenderar männen istället att lämna desamma. Präster, lärare, domare, läkare är bara några exempel. Om också status och löner sjunker i takt med detta kan jag bara spekulera i. Men osannolikt är det inte.

      LÄS MER: Inte förrän år 2062 får kvinnor och män lika pensioner

Ekonomen Anita du Rietz har i decennier forskat kring kvinnors företagande och hennes 500 sidor tjocka bok om ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” är underbar läsning för alla som söker förebilder i historien.

Hon beskriver bland annat hur kvinnligt företagande först kom att motarbetas av industrialiseringen, därför att produktionen som fanns i hemmen hindrade fabrikernas behov av arbetskraft. Men det socialdemokratiska välfärdsbygget slog också undan benen för många kvinnliga entreprenörer.

Kvinnors företagande reglerades på en mängd olika områden eller lades under statlig domän. Hemmafruidealet och konsumtionen upphöjdes. Det satsades på mansdominerade branscher, som järn och stål, maskiner och bilar. Småföretagen sågs som illojala konkurrenter till de stora företagen.

      LÄS MER: Gunnel Lindblom: ”Män blir hemska när de får makt”

Hur var det då med pigorna?

I slutet av 1800-talet fanns det cirka 140 000 pigor i Sverige. Arbetet var hårt, dagarna långa, lönerna låga och husbonden hade därtill rätt att aga sitt tjänstefolk. Men Anita du Rietz pekar också på hur unga kvinnor kunde få en ny frihet genom att ta tjänst som pigor eller hembiträden i städerna. Vilket de också gjorde.

I städerna kunde de i högre grad själva välja arbetsgivare och de fick ett större ekonomiskt oberoende än om de hade varit kvar på landet. På landsbygden hade de varit kontrollerade av manliga släktingar eller av olika husbönder.

I städerna kom de också att gifta sig senare än unga kvinnor gjorde på landsbygden och ”i sent ingångna äktenskap blir gränserna mellan kvinnors och mäns arbete inte lika strikta”, skriver Anita du Rietz vidare.  I flerfamiljshushåll på landsbygden arrangerades ofta giftermål av föräldrarna, flickorna var ofta mycket unga och den unga hustrun blev underställd sin svärmor.

      LÄS MER: Drottning Elizabeth, still going strong vid 90

Det finns ingen anledning att idyllisera äldre tiders arbetsförhållanden, men mycket att lära. Kvinnligt företagande har alltid funnits och pigan var inte alltid den hunsade och förtryckta kvinna som vi fått lära oss.