News55
Detta är en sponsrad artikel

Så sjuk är vården i USA

Artikelbild
Region Skåne kan behöva skicka influensasjuka till Danmark. Arkivbild.
Carl-Ingemar Perstad
Carl-Ingemar Perstad
Uppdaterad: 22 mars 2021Publicerad: 22 mars 2021

När vi reser utomlands kollar vi att hemförsäkringen också har reseskydd eller så tecknar vi en speciell reseförsäkring för några hundralappar. Som utlandssvensk i USA är läget ett helt annat speciellt om man är senior. Min amerikanska sjukförsäkring gräver ett stort hål i ekonomin. 9500 kr ska betalas – varje månad, men jag har själv valt att bo i USA och ska inte klaga. 

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

En del säger att vården i USA är sjuk. Senast filmaren Michael Moore i dokumentären ”Sicko”. Jag är beredd att hålla med när det gäller sjukvårdssystemet. Fri sjukvård är ett okänt begrepp och det är ingen rättighet att bli behandlad på sjukhus.

Läkarnas kompetens och sjukhusens standard däremot räknas till världens främsta.

Varför betala 9500 kr i premie varje månad undrar kanske någon, varför inte chansa? Nej, priset är alltför högt. En enkel blindtarmsoperation kostar upp till halv miljon kronor. En allvarlig sjukdom skulle tvinga min familj att sälja huset och det skulle ändå inte täcka sjukhuskostnaderna. 

Covid-19 eller en hjärtinfarkt kan stjälpa både hälsan och ekonomin och kostnaderna har inget tak. Nästan dagligen ser man i TV hur familjer får gå ifrån hus, mister jobb och bor i bilen.

Här är det absolut ingen brist på läkare och de privata mottagningarna ligger ofta vägg i vägg. Sjukvård är en lönande del av det amerikanska samhället. Blir väntan längre än en kvart kommer en sköterska fram och ber om ursäkt. Men när det kommer till betalningen är allt är annorlunda. Vid ett tillfälle medan jag fortfarande var vilse i den amerikanska försäkringsdjungeln behövde jag antibiotika för en öroninflammation. Om jag haft försäkring hade räkningen slutat på 300 dollar, motsvarande 2700 kr. Men nu betalade jag själv – så kallad self pay – fick rabatt och besöket kostade 100 dollar eller 900 kr, det vill säga en tredjedel. 

Läkarna vet att innan ett försäkringsbolag betalar ut en enda dollar ska beloppet förhandlas ner och det är en tidsödande process som tar flera månader. Därför saftar läkarna på rejält, det är i varje fall min och andras uppfattning. Troligen räknade läkaren i mitt fall med att få 100 dollar från bolaget i slutändan eftersom det var beloppet han krävde av mig.

Också med försäkring är det ingen garanti att du får hjälp. I USA är det inte läkaren utan försäkringsbolagen som bestämmer din vård. På mottagningen visar du upp ditt försäkringskort och innan man tar in dig i behandlingsrummet ringer personal upp en försäkringshandläggare. Först sedan det vinstdrivande försäkringsbolaget gett klartecken kan läkaren sätta in behandlingen. Då kan det i värsta fall vara för sent, eller så säger bolaget blankt nej.

Det sjuka systemet har fått läkare att öppna sina mottagningar veckoslut och gratis behandla patienter utan försäkring. För en tid sedan hyrde en grupp tandläkare en idrottshall en söndag och tog emot hundratals patienter som hamnat utanför systemet. Ögonläkare opererade starr på patienter som aldrig fått hjälp om den skulle betala själva. Lika vanligt är det att sociala medier används för att samla in pengar till skadade vid olyckor och katastrofer för att klara sjukhusräkningarna och man måste berömma medelamerikanen för att vara generös vid insamlingar. Man vet att i morgon kan det vara jag som behöver hjälp.

ANNONS

Direkt när du skrivs ut från en vårdinrättning krävs du på ett saftigt belopp som du självfallet tror omfattar allt. Men det är vad du kostat för att ta upp plats i ett behandlingsrum, själva behandlingen och kostnader för den utrustning som använts. En månad senare kommer en överraskning med posten, nämligen räkningen från läkaren som behandlat dig, och den brukar vara minst lika hög som den första fakturan.  För en infarkt eller stroke slutar notan ofta på flera miljoner kronor och för cancer finns ingen övre gräns.

I Sverige har vi förmånen att ha det mesta av vårdkostnaden inbakad i skatten och vi slipper förhandla med försäkringsbolag eller ringa sjukhuset och försöka få uppskov på betalningen.

Cirka 50 miljoner amerikaner saknar någon form av sjukförsäkring. Räddningen för många är något ideellt soppkök med fri mat och tillfälligt tak över huvudet. Nätet av frivilliga liksom kyrkor som ställer upp, engagerar sig och hjälper utblottade medmänniskor, är väl utbyggt och en lika naturlig del i den amerikanska vardagen som Coca-Cola och donuts. 

Hur USA skulle se ut, utan dessa engagerade frivilliga hjälparbetare, vågar man inte tänka på. Nu står hoppet till president Biden men få tror att det finns någon chans till förbättring eftersom det i mycket är försäkringsbolagen och profithungriga lobbygrupper som styr utvecklingen.

ANNONS