2021 nådde Sveriges konsumtion av antibiotika den lägsta punkten på hela 2000-talet. Efter pandemin ökade försäljningen av antibiotika markant under 2022 och 2023, och den stiger fortfarande. Siffrorna är långt över en hållbar mängd, och öppnar upp oss mot en av framtidens största hälsofaror: Resistens mot antibiotika.
![Antibiotika](/_next/image/?url=https%3A%2F%2Fnews55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com%2Fuploads%2F2025%2F02%2Fantibio.png&w=1200&q=75)
![Frank Kummel](/_next/image/?url=%2Fimages%2Fauthor.png&w=1200&q=75)
Mest läst i kategorin
Den kraftiga ökningen av antibiotikaanvändningen efter pandemin beror till stor del på ökad smittspridning av luftvägsinfektioner. Under pandemiåren var kontakten mellan människor begränsad, vilket ledde till minskad smittspridning.
Men när restriktionerna lyftes återgick smittspridningen till högre nivåer, och försäljningen av antibiotika tog snabbt fart igen.
Ragda Obeid är utredare på Folkhälsomyndigheten.
“All antibiotikaanvändning driver på resistensutvecklingen, så det är positivt att ökningen vi såg under 2022 och 2023 nu har bromsat in”, säger Ragda Obeid.
MISSA INTE: Folkhälsomyndighetens nya verktyg: Nu ska 18 000 färre få cancer
Minskning bland vissa grupper – ökning bland fler
Under 2024 minskade antibiotikaförsäljningen i vissa åldersgrupper, bland annat för barn mellan 0 och 6 år (14 procent) och för äldre mellan 65 och 79 år (0,3 procent). Samtidigt märktes en markant ökning bland barn och ungdomar i åldern 7–19 år, där försäljningen steg med 9 procent jämfört med 2023.
Jämfört med 2019 är försäljningen lägre i de flesta åldersgrupper under 2024. Ett undantag är dock gruppen 7–19 år, där försäljningen faktiskt ökat med 3 procent sedan 2019.
Detta beror framför allt på ökad användning av antibiotika som behandlar luftvägsinfektioner.
Senaste nytt
Luftvägsinfektioner driver på användning av antibiotika
Statistiken för 2024 visar att försäljningen av antibiotika som används mot luftvägsinfektioner ökade med 1,4 procent jämfört med 2023. Samtidigt minskade försäljningen av antibiotika som används mot urinvägsinfektioner och hudinfektioner.
Detta speglar ett tydligt mönster efter pandemin, där luftvägsrelaterade sjukdomar fortsatt dominerar behovet av antibiotika.
MISSA INTE: Nu kan du låna SL-kortet av barn och barnbarn för enskilda resor
Hotet om antibiotikaresistens kvarstår
Andreas Sandgren är chef för enheten för antibiotika och vårdhygien hos Folkhälsomyndigheten.
“Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hot mot global hälsa och livsmedelssäkerhet, och det är viktigt att antibiotika bara används där den verkligen gör nytta”, säger Andreas Sandgren.
271 recept för antibiotika per 1 000 invånare
Den totala försäljningen av antibiotika på recept låg 2024 på 271 recept per 1 000 invånare, jämfört med 270 under 2023 och 286 under 2019.
Folkhälsomyndigheten kommer att publicera en rapport i höst med fördjupade analyser om utvecklingen.
Läs mer om ekonomi:
Årets kuvert från Pensionsmyndigheten är här – Tre viktiga saker
Riksbankens stora blunder: Priserna stiger – Expert: “Bakslag”
Svenska kronan reser sig – varför blir det billigare att köpa dollar?
![Frank Kummel](/_next/image/?url=%2Fimages%2Fauthor.png&w=1200&q=75)
Frank Kummel är skribent på News55 och skriver om samhällsfrågor som berör.
![Frank Kummel](/_next/image/?url=%2Fimages%2Fauthor.png&w=1200&q=75)
Frank Kummel är skribent på News55 och skriver om samhällsfrågor som berör.