Vårt sätt att gå, alltså på två ben, är troligtvis anledningen till att vi människor har utvecklat våra rytmiska, musikaliska och språkliga förmågor.


Mest läst i kategorin
När människor förändrade sin gång till att gå på två ben i stället för fyra förändrades sannolikt inte bara vårt sätt att röra oss, utan även vårt sätt att tänka och kommunicera.
Det framgår av en vetenskaplig artikel skriven av Matz Larsson, läkare och forskaren vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet och Dean Falk, professor i antropologi vid Florida State University.
Hjälpte människor upptäcka fiender i tid
Matz Larsson förklarar att vid gång på två ben skapar fotstegen rytmiska och mer förutsägbara ljud jämfört med att som vår närmaste släkting chimpansen, gå på alla fyra med oregelbundna steg.
När två människor går i takt uppstår tysta intervall mellan stegen och det ger goda möjligheter att lyssna på omgivningen, när fotstegen är synkroniserade kan våra hjärnor gruppera ljuden och skilja fotstegen från omgivningens övriga ljud.
“Då kan ett lejon eller en fiende upptäckas i tid. Orytmiska individer som inte klarade av detta klampade sannolikt bokstavligen ut ur den genetiska poolen”, säger Matz Larsson i ett pressmeddelande.
Senaste nytt
Samma takt som många musikstycken
Ett ofött barn påverkas av sin mammas rytmiska fotsteg redan i livmodern och när fostret gungar upp och ned i takt med mammans steg aktiveras dess balans, hörsel, känsel och ledsinne.
Våra fotstegs takt är ungefär 120 slag i minuten, det är samma takt som många musikstycken. Våra hjärtan har en annan rytm, cirka 70 slag i minuten.
“Det innebär att fotstegen ger en betydligt mer musikliknande upplevelse. Spädbarn blir lugna av att vaggas. Kanske är det för att det liknar situationen när mamman promenerade omkring under graviditeten?”, säger Matz Larsson i pressmeddelandet.
Människor talar rytmiskt med barn
Dean Falk har länge forskat om hur vuxna talar till barn på ett sätt som är rytmiskt och nästan musikaliskt.
När människor började gå på två ben kunde inte längre deras barn behålla kroppskontakten med mamman genom att hänga kvar i mammans päls.
“Då uppstod ‘babyspråk’ för att ersätta den fysiska kopplingen mellan barn och förälder, enligt Dean Falks forskning. Det kan ha stimulerat evolutionen av musik och språk”, säger Matz Larsson i pressmeddelandet.
Han säger att han för egen del märker att löpning och promenader gynnar kreativiteten och kan skapa nya tankar, och att tankeutbytet gynnas av att promenera med en vän.

Svensk forskning: Musik är melodin mot stroke
Svenska forskare har sammanställt resultat från 23 studier om en musikbaserad metod och sett att den ger bra resultat för strokerehabilitering.

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.