News55

Autism och hjärnans utveckling hänger ihop med magen

Rochellys Diaz Heijtz, hon forskar om kommunikationen mellan tarm och hjärna vid Karolinska Institutet, bland annat för att hitta de biologiska orsakerna till adhd och autism
Rochellys Diaz Heijtz forskar om kommunikationen mellan tarm och hjärna vid Karolinska Institutet, bland annat för att hitta de biologiska orsakerna till adhd och autism. (Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 13 dec. 2024Publicerad: 13 dec. 2024

Det var först föräldrar som började misstänka att det finns en koppling mellan autism och magproblem, nu har kopplingen bevisats.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

För drygt 20 år sedan var det befängt att tro att det som händer i tarmen har någonting med hjärnans utveckling att göra, det skriver Svenska Dagbladet.

Rochellys Diaz Heijtz jobbade då som forskare på den neuropediatriska enheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus och hon var tveksam till den då rådande förklaringen att autism i stort sett kan förklaras av genitiken.

Hon funderade över om det verkligen kunde vara ett sammanträffande att så många barn med autism hade problem med magen.

Den andra hjärnan

Ärftlighet anses fortfarande ha stor betydelse för utveckling av autism, men studier tyder på att det också finns annat som spelar in, som vilka bakterier som finns i mage och tarm, alltså mikrobiomet.

Rochellys Diaz Heijtz är numer docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet, KI, och hon säger att forskare nu har insett hur viktiga miljöfaktorer är.

Mag- och tarm­systemet kallas för den andra hjärnan eftersom det innehåller en massa neuroner och synapser som kommunicerar med hjärnan via vagus­nerven, kroppens längsta nerv.

Bakterierna i mikrobiomet kommunicerar även direkt med olika organ och producerar ämnen som påverkar hjärnan och immunsystemet.

ANNONS
ANNONS

Påverkar beteendet

Rochellys Diaz Heijtz har i studier på musungar även upptäckt att små komponenter av vissa bakterieceller kan ta sig in i hjärnans celler där de verkar påverka mössens beteende.

“Vi såg att dessa fragment tidigt i utvecklingen kunde påverka både socialt beteende och andra uttryck som är relevanta för neuropsykiatriska tillstånd, som autism”, säger hon till SvD.

För att bakterier ska kunna påverka hjärnan måste de finnas i mikrobiomet, som utvecklas under ett barns tre första år, då sker också den mest omfattande utvecklingen av hjärnan.

“Om nu mikrobiomet kommunicerar med hjärnan, är antagligen denna period särskilt kritisk, säger Rochellys Diaz Heijtz till SvD.

Fann ett samband

Studier har visat att barn med autism och adhd har en bakterieflora som skiljer sig från den barn som är neurotypiskt utvecklade har.

Enligt en studie där Rochellys Diaz Heijtz följde 35 barn i Stockholm, från det de var 5 månader tills de var 36 månader, finns skillnaderna i bakteriefloran tidigt.

ANNONS

Hon fann att det verkade finnas ett samband mellan vilka bakterier som fanns i mikrobiomet och hur barnen utvecklades, det skriver SvD.

Bakterierna i tarmarna påverkar våra beslut

Mikroberna i våra tarmar, tarmmikrobiomet, kan påverka våra beslut, särskilt när det kommer till osjälviskt beteende och rättvisa.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar nu allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar nu allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

ANNONS