“Varför oroa sig? Man lever ju bara en gång”. Det är en vanlig jargong när vi talar om hopplöshet och oro. Men vad är det egentligen som gör att vi oroar oss? Denna fråga har engagerat många psykologer.
Mest läst i kategorin
Oro är en naturlig del av att vara människa. Livet kan ofta kännas jobbigt och de flesta kämpar för att upprätthålla en vardaglig lycka utan överhängande orosmoln. Vår hjärna är inställd på att skanna av vår omgivning för att kontrollera att inga faror lurar som kan hota vår existens. Känslan av oro kan sägas vara sprungen ur det mest primära: överlevnad. Händelser som kan störa den balansen påverkar direkt vår känslomässiga stabilitet.
Oro beror ofta på bristen på kontroll
Psykologerna Martin Kastrup och Mads Hyldig engagerar sig i att hjälpa personer som upplever jobbiga känslor av oro och ångest. I deras bok, HjerneRo, delar de upp oroskänslan i fem kategorier: spåmannen, tankeläsaren, grubblaren, den inre kritikern och övertänkaren. Den gemensamma nämnaren är utebliven kontroll, berättar psykologerna för tidningen Hälsa.
- Tankeläsaren tror sig veta vad andra tänker.
- Spåkvinnan försöker förutse allt som kan gå fel.
- Den inre kritikern kritiserar och ifrågasätter oss själva.
- Bekymraren oroar sig för allt som har hänt bakåt i tiden.
- Övertänkaren tänker för mycket och komplicerar saker.
Senaste nytt
Vad oroar oss?
Det som känns viktigt kan också oroa oss. Oro över att något ska hända våra barn eller att vi ska förlora jobbet hör nog till de vanligaste farhågorna. Eftersom det handlar om saker som ofta hamnar utom vår kontroll, blir känslan av oro desto starkare när den väl infinner sig.
Det är också vanligt att kärleksrelationer upptar vår enegi åt grubblerier och oro.
Negativa konsekvenser av ångest och oro
Oro upptar mycket energi och människor som oroar sig mycket kan uppleva både fysisk och psykisk utmattning.
“Många människor som oroar sig överdrivet upplever en brist på energi — både fysiskt och mentalt. Energin slösas helt enkelt bort på att oroa sig. Detta beror på att hjärnan inte kan skilja mellan verklighet och fantasi. När vi befinner oss i en stressad situation är hjärnan mycket aktiv. Men den är också högaktiv när vi sitter hemma i soffan och oroar oss för morgondagen,” berättar psykologerna för tidningen Hälsa.
Tips för att avhjälpa ångest och oro
Psykologernas knep kan verka enkla, men de kräver en hel del eget arbete för att få kontroll över sina känslor.
- Håll ut – Var tålmodig och ge inte upp. Livet är inte enkelt eller linjärt; det kommer att finnas både bra och dåliga dagar. Lär dig att släppa din oro lite i taget.
- Rannsaka dig själv – Försök att lägga märke till dina känslor och förstå dem.
- Skjut upp onödiga bekymmer – Oro tar mycket tid, så försök att skjuta upp onödiga bekymmer till rätt stund.
- Kom ihåg att processen inte är linjär – Du kommer att oroa dig om och om igen. Det kommer att finnas dagar då det känns som om du går bakåt och dagar då du är på gång.
Terapi kan leda till känslomässig balans
Det finns ingen quick fix för att må bättre. Terapi är en bra metod om man vill arbeta med sig själv och sin personliga utveckling över tid. Det är ett sätt att lära känna sig själv och sitt inre.
Genom terapi får man en tydligare bild av vem man är, vilket gör det lättare att förändra saker i livet. Ett vanligt problem är att vi ofta hindrar oss själva. Personlig insikt hjälper till att befria sig från sådana problem.
Läs också:
Terapi – en personlig investering
Fyra kostråd för din psykiska hälsa
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Senaste nytt
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.