Life science i kris: "Ett stort problem för mänskligheten"

Rusning under pandemin

Det är brist på pengar i branschen och SvD:s genomgång visar att kapitalanskaffningsbrist uppges som främsta orsak för de svenska bolag som avnoterats på grund av konkurs.

Under pandemin var det annorlunda, då kämpade många bolag i motvind, men inte life science-bolagen, de fick uppmärksamhet när världen förstod att sjukdomar kan lamslå hela samhället.

Det här påverkade hela life science-sektorn men den positiva trenden vände i slutet av 2022.

“Det är klart att det är svider, det vi genomgår nu. Väldigt många bra bolag baserade på stark forskning försvinner från marknaden. Det här är en kapitalkänslig sektor, men även i dåliga tider finns det kapital. Det kommer inte att vända till pandeminivåer igen, men de bra bolagen vi har kommer att få en stark uppgång. Nu är det vinna eller försvinna”, säger Helena Strigård till SvD.

Den höga räntan

Ted Fjällman, vd på Flerie, som investerar i life science-bolag i Europa, USA och Israel, menar att ränteläget är det som är allra svårast för branschen just nu. Jämfört med de senaste årtiondena är räntan hög.

“Investeringshorisonten är lång i den här branschen, det kan vara uppåt 10–15 år innan vinsten kommer. När kapitalet är bundet lång tid är det många investerare som tvekar när räntan är hög, det kostar mer”, säger han till SvD.

Han säger att det för några av de här bolagen delvis var för lätt att skaffa kapital under pandemin och att det nu sker en viss upprensning, men att det är är ett större problem att många bra bolag också försvinner.

Investerare ser det som en möjlighet att investera, men också att plocka hem, när välfungerande företag sjunker i pris.

Ted Fjällman säger att många investerare inte vill att deras riskkapitalbolag ska investera i börsbolag som inte ger vinst, men att läget ett annat om bolagen är helt privata. Han tycker dock att betydligt fler borde köpa ut bolag från börsen.

Förändringar i branschen

De senaste decennierna har utvecklingen av läkemedel genomgått förändringar och trenden har gått mot att forskare på universitet och små forskarbolag sköter utvecklingen av nya substanser som sedan köps upp av stora bolag.

Uppköpen har gjorts antingen innan kliniska tester har startat, eller när en substans har visat resultat för patienter samt visat sig vara tillräckligt säker.

Den allra senaste trenden är att stora bolag inte köper småbolag utan i stället ingår licensavtal och alltså “hyr” patent och handelsrättigheter som finns kring en blivande läkemedelskandidat.

Det här gör att bolagens egna forsknings- och utvecklingsavdelningar har kunnat avvecklas.

Forskning och utveckling behövs

När räntorna var riktigt höga under 1980-talet hade läkemedelsbolagen fortfarande egen utveckling och kunde utveckla med sparade medel från sina senaste försäljningssuccéer vilket gjorde att räntenivåerna inte var avgörande.

“Kapitalbristen inom life science är ett stort problem för mänskligheten. Vi blir allt äldre och kräver allt mer avancerade läkemedel, det behövs enormt mycket forskning och utveckling och sedan muskler för att ta det hela ända fram till marknaden”, säger Ted Fjällman till SvD.

Han säger vidare att investerare behöver lära om och bli bekväma med det höga ränteläget för det är enligt honom fortfarande en otrolig utväxling på läkemedel.

Läs mer på News55: Svensk forskning bekräftar att nervceller bildas i vuxna hjärnor