Under de senaste decennierna har möjligheten att få barn genom spermiedonation blivit allt vanligare i Sverige. Men det kommer med oväntade negativa risker.
Julia Lundberg
Uppdaterad: 02 apr. 2025Publicerad: 02 apr. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Lagändringar och medicinska framsteg har gjort det möjligt för fler att skaffa barn, oavsett familjekonstellation.
Denna utveckling har bidragit till att fler människor får möjlighet att bilda familj, men den har också fört med sig nya utmaningar som tidigare inte varit lika aktuella – inavel.
MISSA INTE: De lever pensionsdrömmen redan nu – bor i husbil på heltid. E55
Genetiska risker med inavel
Ett av de främsta problemen med en ökad användning av donerade spermier är risken för omedvetna släktskapsrelationer, uppger Dagens Nyheter.
När samma donator används i flera familjer kan det leda till att genetiska halvsyskon, utan att veta om det, träffas och bildar relationer i framtiden. Detta är särskilt oroande i storstadsområden där många donatorbarn växer upp nära varandra.
Gunilla Sydsjö, professor vid Linköpings universitet, lyfter Södermalm i Stockholm som ett exempel.
I dagsläget tillåts en donator bidra till barn i upp till sex olika familjer, men forskare menar att denna siffra kan vara för hög med tanke på hur mycket spermiedonationer har ökat.
ANNONS
Beräkningar som låg till grund för dagens regler gjordes innan donationer blev lika vanliga som idag.
ANNONS
Senaste nytt
Föräldrar efterfrågar större transparens
För många föräldrar är det viktigt att deras barn får möjlighet att veta om sina genetiska halvsyskon.
“Jag har träffat mammor som börjar bli oroliga. Det har blivit kluster av barn som tillkommit via donation”, säger hon till tidningen.
Idag finns inget nationellt register över donatorer, och det är svårt för familjer att veta om deras barn delar biologisk koppling med andra i deras närhet.
En lösning som föreslagits är att ge familjer tillgång till ett anonymt donatornummer, vilket skulle göra det möjligt att spåra halvsyskon utan att röja donatorns identitet.
Så ser motverkar andra länder inavel
Många länder har strängare regler än Sverige när det gäller spermiedonation.
ANNONS
Exempelvis har Frankrike en högre maxgräns, men samtidigt bättre registrering av donatorer, vilket gör det lättare att spåra genetiska släktskap.
I Norden diskuteras nu möjligheten att införa en internationell maxgräns och ett gemensamt EU-register för att minska risken för omedvetna genetiska kopplingar.
En balansgång
Samtidigt finns en balansgång att ta hänsyn till.
Om gränsen för hur många barn en donator får bidra till sänks för mycket, kan det leda till färre donatorer och längre väntetider för de som söker assisterad befruktning.
Strängare regler kan även minska tillgången på donatorer, medan vissa forskare menar att tydligare riktlinjer kan öka tryggheten och därmed viljan att donera.
“Ny forskning visar att allt fler donatorer är oroliga för att bli kontaktade av många vuxna donatorbarn och vill ha stöd från klinikerna för att göra rätt”, avslutar Sydsjö.
Se även:
ANNONS
Studie: Mycket färre släktingar i framtiden. Dagens PS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS