När allt fler läkare i Sverige började pendla till Norge för att få högre lön ökade dödligheten i de svenska kommuner de lämnat, det skriver två norska professorer.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 07 maj 2025Publicerad: 07 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en ny studie undersöker professorerna Katrine Løken och Alexander Willén vid Norges Handelshögskola hur vården påverkas när läkare lämnar sin ordinarie arbetsplats och byter arbetsland, det skriver de i Dagens Nyheter.
De har, med hjälp av individdata följt svenska läkare över tid och land och kopplat det till patientdata, dödsregister och sjukhusstatistik, något som möjliggjort för dem att både studera hälsoutfall och i detalj följa mekanismerna.
Lägst löner flest pendlande läkare
Professorerna skriver att de ser hur läkarflytten påverkar systemet, de ser när patienter skrivs ut, hur ofta de återinläggs, samt vilka kommuner som drabbas hårdast.
De har tittat på en tydlig ekonomisk drivkraft för att identifiera orsakssamband, när lönerna i Norge ökade blev det attraktivt för svenskar att pendla dit.
Hur starka incitamenten att göra det var berodde dock på vilken lön läkaren hade i Sverige och i svenska kommuner med lägre lön var vinsten att jobba i Norge störst, där började också flest läkare pendla.
ANNONS
Senaste nytt
Kan isolera effekten av läkarflykten
ANNONS
Katrine Løken och Alexander Willén skriver att läneskillnaderna förutsäger exakt var läkare försvann och att det är oberoende av andra samtidiga förändringar, som sjukdomsbörda, befolkningens ålder och vårdbehov.
Därför kan de med exakthet isolera den effekt som orsakas av att läkare lämnar en kommun och de ser tydliga resultat: dödligheten ökade i kommuner där fler läkare pendlade.
Detta gäller särskilt dödligheten bland äldre som behövde snabb behandling för att överleva. Dessa effekter märks inte direkt utan byggs upp gradvis när vårdens belastning ökar.
“Våra data visar att det främst är yngre och mer produktiva allmänläkare som lämnar. Deras frånvaro påverkar hela vårdkedjan. Vårdcentraler får svårare att ta emot patienter när läkare saknas”, skriver Katrine Løken och Alexander Willén i DN.
De skriver att patienter samtidigt skrivs in på sjukhus oftare, men att underbemanning samt belastning gör att de också skrivs ut tidigare och ofta för tidigt, vilket leder till återinläggningar.
Sverige förlorade men Norge vann inget
Det här, skriver de, pekar på ett överansträngt system som kämpar med kapacitet och kostnadskontroll, men om vinsterna i Norge var större än kostnaderna i Sverige kan välfärdsutfallet fortfarande bli positivt, även om Sverige förlorade.
“Men trots att norska sjukhus tog emot fler läkare från Sverige ser vi inga förbättringar i hälsoutfall och dödlighet på den norska sidan om gränsen. Den mest sannolika förklaringen är att marginalnyttan av ytterligare läkare i Norge var låg”, skriver de i DN.
ANNONS
De skriver vidare att i Norge var läkarbemanningen redan god och arbetsbördan lägre än i Sverige, i praktiken flyttades resurser från ett underbemannat system till ett välbemannat och där användes de dessutom mindre.
Fler liv hade kunnat räddas
I Sverige var effekterna ojämnt fördelade eftersom kommuner med lägre löner förlorade fler läkare, där blev dödlighetseffekterna också större.
I de kommunerna drabbades personer med lägre inkomst och utbildning mest, vilket gör att läkarflykten inte bara ledde till ökande dödlighet, utan även till växande geografiska och sociala klyftor.
Fler liv hade kunnat räddas om Sverige hade gjort mer för att behålla sina läkare, skriver Katrine Løken och Alexander Willén i DN.
Läs mer i News55: Svensk sjukvård i kris – läkaren Ylva: “Man måste fuska”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS