Stödet kring måltider har försämrats inom äldreomsorgen

Livsmedelsverket har nu för tredje gången kartlagt måltidsverksamheterna inom bland bland annat äldreomsorgen. Tidigare kartläggningar gjordes 2021 och 2018.

241 av Sveriges 290 kommuner deltog i den senaste kartläggningen och den visar att utvecklingsarbetet kring måltider har hamnat i skuggan sedan den senaste kartläggningen för fyra år sedan.

Högre matpriser och försämrad ekonomi kan vara det som tvingar kommuner att prioritera. Då många äldre riskerar undernäring är det här en oroande utveckling.

“Försämringar kring måltidsutbudet riskerar att drabba en särskilt utsatt grupp. Vi vet att måltiderna har stor betydelse för äldres livskvalitet och möjlighet att vara aktiva. Är man undernärd har man större vårdbehov, så för både individen och samhället finns det starka skäl att jobba förebyggande”, säger Emelie Elin ett pressmeddelande.

Hon jobbar på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Matlåda är den vanligaste lösningen

Livsmedelsverkets nya kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten visar att färre äldre får ledsagning till restaurang och att allt fler i stället erbjuds en matlåda.

Inom hemtjänsten är matlåda den vanligaste måltidslösning som erbjuds, men eftersom en sådan endast ger en fjärdedel av dagsbehovet av näring och energi behövs även andra måltider.

År 2024 erbjöd bara 45 procent av kommunerna flera typer av måltidsstöd, är 2021 gjorde hälften av kommunerna det.

“Färre kommuner erbjuder till exempel ledsagning till restaurang och endast fem procent erbjuder en ‘måltidsvän’, det vill säga någon att äta tillsammans med i hemmet. Att äta ensam ökar risken för undernäring, det är ett allvarligt tillstånd som ofta gör att man inte kan bo kvar hemma”, säger Emelie Elin i pressmeddelandet.