News55

Varje år dör 1 400 personer av vårdskador – hade kunnat bli en av dem

Sjukvårdspersonal springer med en patient i en sjukhussäng och fötterna en person som ligger på en brits på ett bårhus. Trots att antalet människor som drabbas av vårdskador har minskat det senaste decenniet drabbas fortfarande 80 000 varje år och 1 400 dör vårdskadorna.
Trots att antalet människor som drabbas av vårdskador har minskat det senaste decenniet drabbas fortfarande 80 000 varje år och över 1 000 dör. (Foto: vm/Getty Images Signature och RichLegg/Getty Images Signature)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 09 maj 2025Publicerad: 09 maj 2025

Varje år registreras över 80 000 vårdskador bland vuxna som är inlagda på sjukhus och 1 400 dör varje år av sina skador.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Socialstyrelsen har tagit fram en uppdaterad handlingsplan för att få komma tillrätta med vårdskador som varje år drabbar tusentals patienter, det skriver Sveriges Radio.

En vårdskada är en skada som inträffar i vården och som hade kunnat undvikas.

Antalet personer som drabbas av vårdskador i samband med att de vårdas på sjukhus har minskat under de senaste tio åren, från cirka 100 000 om året till nu cirka 80 000, det skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Varje år dör 1 400 personer till följd av sina vårdskador, det motsvarar tre till fyra dödsfall varje dag.

Uppdaterad handlingsplan

Den 5 maj presenterade Socialstyrelsen den uppdaterade handlingsplanen som ska göra hälso- och sjukvården säkrare.

Den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet, Agera för säker vård, 2025-2030, är en uppdaterad version av den handlingsplan som lanserades 2020.

Sedan den handlingsplanen kom har patientsäkerheten förbättrats på många områden, men det är fortfarande alldeles för många patienter som drabbas av vårdskador.

ANNONS

“Vi har ju visionen att patienter ska få en god och säker vård, överallt och alltid, och när vi tidigare i våras publicerade en uppföljning av utvecklingen av patientsäkerheten de senaste fem till tio åren kunde vi notera att förbättringar skett inom flera områden”, säger Charlotta George, sakkunnig på Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.

“Det viktigaste är att jobba ännu mer proaktivt, att ha tillräcklig kompetens, man behöver skapa en kultur i sin verksamhet där chefer och medarbetare kan prata om händelser som bidrar till vårdskador”, säger hon till Sveriges Radio.

Charlotta George, sakkunnig patientsäkerhet, Socialstyrelsen
Charlotta George, sakkunnig patientsäkerhet, Socialstyrelsen. (Foto Fredrik Sandberg/TT)
ANNONS

Fick fel diagnos

Angelica Selander har drabbats av flera allvarliga sjukdomar.

”Hade jag inte varit aktiv, påläst, projektledare och, ursäkta svenskan, en jävligt jobbig jävel i vården, då hade jag definitivt inte levt idag”, säger hon till Sveriges Radio.

Det började våren 2015 när hon sökte sig till vården för problem med magen. Hon får diagnosen IBS, men upplever att någonting känns fel, varför hon insisterade på att få undersökas med gastroskopi.

Det är en undersökning med en kamera på en slang som förs ned i magen genom munnen.

ANNONS

“Och då gick han motvilligt med på den där gastroskopin och den ledde till upptäckten att det inte var IBS, att det var cancer. Det är ju en chock som gör att man blir väldigt omtumlad. Självklart så finns det en djup ilska över att man så lättvindigt avfärdar eller sätter diagnoser på människor”, säger Angelica Selander till Sveriges Radio.

Om hon inte hade fått rätt diagnos hade det kunna bli väldigt allvarligt.

Ger fler vårdplatser

Sedan den första nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet presenterades 2020 har alla regioner och drygt hälften av landets kommuner tagit fram egna handlingsplaner som stöd för sitt patientsäkerhetsarbete.

“Men fortfarande saknar knappt hälften av landets 290 kommuner ännu egna handlingsplaner och patientsäkerhetsarbetet har kommit olika långt både hos regioner och kommuner och dess vårdgivare”, säger Charlotta George i pressmeddelandet.

Att stärka patientsäkerheten handlar även om att hantera de brister och utmaningar som hälso- och sjukvården kämpar med, som att öka tillgängligheten, korta väntetiderna och frigöra kapacitet och vårdplatser.

Sjukhusen använder i dag 585 000 extra vårddygn enbart för att vårda patienter som har drabbats av vårdskador.

Socialstyrelsen uppskattar att 460 vårdplatser skulle kunna användas till annat än att vårda patienter med vårdskador och att minst 8 miljarder kronor skulle kunna sparas varje år.

ANNONS

“Det är mycket positivt att utvecklingen går åt rätt håll. Men mer behöver göras och vi vet att vårdskador drar mycket resurser som skulle kunna användas till annat inom vården”, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.

Läs mer på News55: Sjukvården livsfarlig för de svaga: “Fruktansvärt och skrämmande”

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

ANNONS
ANNONS