Artur Ringart rasar mot straffet för en 17-årig trippelmördare. Han är en bödel, skriver han. “Om den här gossen sköter sig i fängelset är han ute efter halva tiden. Det innebär två år för varje liv som han brutalt har tagit. Är ett människoliv inte värt mer?”
Mest läst i kategorin
I veckan möttes vi av kraftiga tidningsrubriker. ”Tonåringar får långa fängelsestraff för trippelmord”. Tre oskyldiga människor avrättades i sina hem, känslokallt, beräknande och grymt av unga grabbar. I juridisk mening var mördarna bara barn.
Just därför dömdes skytten – bödeln – till tolv års fängelse, “det längsta straff som dömts ut för ett ”barn”. Hade han varit vuxen hade det blivit livstids fängelse.
Om den här gossen sköter sig i fängelset är han ute efter halva tiden. Det innebär två år för varje liv som han brutalt har tagit. Är ett människoliv inte värt mer?
Finns inga förmildrande omständigheter
Jag har blivit ganska härdad nu när det gäller alla skjutningar på människor som varit på fel plats vid fel tillfälle och därför har mördats. Jag ser händelserna ur offrens perspektiv. Det finns inga förmildrande omständigheter hos förövarna. Ja, de är unga men de agerar som kallhamrade, hänsynslösa, härdade mördare. Och som sådana måste vi bedöma dem.
Vi som lever ett hederligt liv måste skyddas från de här vilt skjutande mördarna. Jag tycker de ska låsas in på livstid oberoende av ålder. Brottets allvar får styra. Livstid ska vara livstid. De har förbrukat sina möjligheter att få leva ute fritt, bland oss andra. Deras förakt för ett människoliv ska inte samhället tolerera. När det dessutom visar sig att många av dem hamnar i återfall är mina tankar ännu mer befogade.
Senaste nytt
“Jag har fått en ny höft”
För oss äldre är det ingen nyhet att i takt med att man åldras så är det vissa funktioner och organ i kroppen som tacklar av. Jag har till exempel fått en ny höft. Något jag fick hjälp med av sjukvården på ett imponerande sätt. En operation där de skar i mig, sågade och sedan spikade fast en ny höftkula. Till det kom eftervård med rehabilitering och sjukgymnastik.
Inklusive alla läkarbesök, själva operationen och behandlingarna efteråt betalade jag totalt 1 400 kronor. Det är högkostnadsskyddet i Stockholm. För de pengarna har jag dessutom ”gratis” sjukvård under ett år om det är något annat i min kropp som krånglar. Det känns också tryggt för mig som pensionär eftersom jag ska leva på min pension. Många pensionärer är extra känsliga för oförutsedda utgifter.
Borde ingå i högkostnadsskyddet
Tre av mina vänner går just nu och våndas. De har problem med sina tänder och måste göra kraftiga ingrepp. Det ska opereras i munnen och tänder ska flyttas eller ersättas. Det är inte billigt när man drabbas av problem med tänderna. Mina vänner åker nu på kostnader på 30 000 upp till 100 000 kronor! Varför kan inte vård av tänderna ingå i högkostnadsskyddet? Tänderna är väl också en del av kroppen?
I dagarna går en reklamfilm på tv där en patient i en tandläkarstol får besked av sin tandläkare att det kommer att bli oerhört dyrt att laga hans tänder. Patienten tittar förskräckt upp och möts av ett skratt från tandläkaren som säger att hon bara skojade. “Du har jättefina tänder för att du använder…” Bla bla bla, det är tydligen en viss sorts tandkräm.
Äldre har inte råd att laga tänderna
Att det kan var svindyrt att på äldre dagar tvingas åtgärda sina tänder är ett etablerat faktum. Så etablerat att man driver med det i reklamfilmer. Många äldre avstår från nödvändig tandvård för att ha råd med sina övriga kostnader. Det är dags att se över tandvården, tycker jag. Vi behöver ett högkostnadsskydd som även gäller tänderna.
På tv tittar jag nu på Paralympics från Paris. Det är imponerande vad man som handikappad kan göra. Rullstolsbasket är en tuff sport med avancerat spel, snabba förflyttningar och en hel del rullstols- och kroppskontakt. Riktigt underhållande att se.
Ola Rylander unik i sitt slag
Under min tid som reporter på TV-Sporten bevakade jag handikappidrotten. Jag var med under Paralympics 1984 i Innsbruck när svenske Ola Rylander i klassen för dem med ett ben blev världsmästare i slalom.
Ola var unik bland de tävlande. Han åkte med vanliga stavar medan hans konkurrenter använde kryckskidor – en sorts stav som såg ut som en krycka och som i stället för en truga i sin nedre del – hade en del av en skida. Ett säkrare sätt att ta sig ned för backen, men som inte gick lika fort. Ola var snabbast med sin våghalsiga körning och vann.
Artur Ringart: Äntligen – tack!
För övrigt tycker jag att det äntligen har blivit ordning på elsparkcyklarna. De var ett stort irritationsmoment förut. Då rådde total anarki bland dem i trafiken. Det stod elsparkcyklar överallt. Mitt i vägbanan, mitt på trottoaren eller bara slängda slumpvis i något buskage. Det var bra att politikerna reagerade och agerade. Nu är det äntligen ordning på torpet. Tack.
Obs: Detta är en krönika och Artur Ringarts personliga åsikt och inte redaktionens.
Missa inte: Artur Ringart: Pinsamt på Allsången News55
Senaste nytt
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.