PRO: "Alla är överens om att det är orimligt"

Medborgarna får stå för risken

Systemet med en pensionsbroms innebär att staten avhänder sig all ekonomisk risk – den får istället medborgarna ta. Bromsen är ingen teoretisk konstruktion, den har löst ut tre gånger: 2010, 2011 och 2014. Pensionerna påverkas fortfarande av ”broms-åren”.

I dag är risken för bromsen avlägsen.

Flera faktorer har tryckt upp tillgångssidan i pensionssystemets balansräkning. Sysselsättningen är hög (trots att arbetslösheten också är hög), pensionsåldern stiger och AP-fondernas tillgångar i form av aktier och värdepapper tillväxer.

PRO: “Alla är överrens om att det är orimligt”

När tillgångarna divideras med skulderna är kvoten 1,17. Tillgångarna är alltså 17 procent mer värda än pensionssystemets åtagande. Prognoserna pekar mot fortsatt tillväxt av balanstalet i framtiden.

Alla är överens om att det är orimligt att överskotten bara fortsätter att växa. Syftet med ett pensionssystem är trots allt goda pensioner till befolkningen, inte att AP-fonderna ska bli allt trindare. Frågan är vid vilken punkt bufferten i systemet är tillräcklig.

23 år gammal utredning

Redan 2002 tillsattes en statlig utredning för att lämna förslag på en ”gas” som skulle komplettera bromsen. På den tiden var överskott i pensionssystemet en avlägsen dröm.

Utredningen, som kallade sig själv UTÖ-utredningen, föreslog två år senare att utdelning skulle ske vid ett balanstal på 1,1 – när tillgångarna var tio procent högre än skulderna skulle överskottet fördelas i högre pension.

21 år efter UTÖ-utredningen blev det i dag äntligen dags: Äntligen är politikerna överens om en gas. Pensionärerna ska inte bara ta risk i pensionssystemet, de ska också ha en möjlighet att få del av ett eventuellt överskott. Men UTÖ-utredningens förslag om utdelning av allt utöver tio procents överskott är inte aktuellt. Gränsen sätts till 15 procent. Och då rör det sig om en hundring i månaden i högre inkomstpension.

PRO: ” Ett styrkebesked”

För den ”nya” pensionsgruppen med samtliga riksdagspartier får dagens nyhet ändå sägas vara ett styrkebesked. Det är en gammal skevhet som nu rättas till. Och kanske utdelningsgränsen kan sänkas, nu när principen om en gas har införts i systemet?

Regeringens förhoppning är gissningsvis att alla partier nu är insydda i en kompromiss och att pensionsfrågan därmed har diskats av inför valrörelsen nästa år.

Missnöjet är stort bland Sveriges pensionärer

Men missnöjet med pensionerna är stort bland många av landets 2,3 miljoner pensionärer och det innebär att det finns väljare att vinna för den som vågar.

Om den gas som pensionsgruppen i dag lämnat besked om kan bli en ekonomisk framgång på sikt är oklart. Det beror på pensionssystemets balansräkning. Fler som arbetar och betalar in innebär en större tillgångssida. Stigande pensionsålder är gynnsamt för systemets finanser, men minskad invandring (inklusive arbetskraftsinvandring) är dåligt. AP-fondernas värdeutveckling spelar roll. På sikt kommer låga svenska födelsetal innebära färre som betalar in.

Dagens besked höjer inte den allmänna pensionen mer än på marginalen. För en rejäl höjning krävs en kraftigare gas och dessutom att vi sätter av mer till pensionen under arbetslivet, i form av en högre pensionsavgift.

Läs mer om pension och ekonomi:

SJ:s ålderism ett brutalt tecken i en urspårad tid

Efter årtionden av debatt: Svensk pension höjs med 1 200 kronor

Arbetslösheten stiger – högsta nivån sedan finanskrisen

Kritiken: Din svenska pension betalar för Israels brutalaste vapen