Brittsommar – därför får vi extra sommardagar på hösten

Heliga Birgittas bön om mildare väder

Enligt legenden ansåg Heliga Birgitta att det nordiska klimatet var hårt och bistert. Hon bad därför om lindring, och som svar sägs Herren ha gett oss några extra sommardagar mitt i hösten, enligt SMHI.

Dessa dagar fick namnet brittsommar, vilket än i dag används som en benämning på de milda höstdagarna.

Gräflingesommar och fattigmanssommar

Det svenska språket rymmer fler uttryck för milda höstdagar. Ett av dem är Gräflingesommar, som syftar på tiden då grävlingarna letar det sista inför sitt vinterförråd, precis innan kylan kommer för att stanna, skriver Land, men hänvisning till 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok.

På samma sätt tvingades människor med knappa resurser bunkra inför kylan. Detta gav upphov till uttrycket fattigmanssommar – en tid då man tog vara på det sista milda vädret innan vintern slog till på allvar.

Indiansommar – från Nordamerika till Norden

Ett begrepp som ofta blandas ihop med brittsommar är indiansommar. Till skillnad från brittsommar är det inte kopplat till någon särskild dag. Ordet härstammar från engelskans “Indian summer”, som används i USA och Kanada för att beskriva en varm och solig period på senhösten.

Land förklarar att ordet kan ha uppkommit på två sätt. Den ena teorin är att det syftar på den tid på hösten då nordamerikanska indianer jagade buffel. Den andra teorin kopplar uttrycket till Storbritanniens kolonialstyre i Indien och den varma perioden efter monsunen.

Brittsommar och indiansommar – skillnaderna

SMHI betonar att indiansommar förutsätter att det redan har varit höstväder, helst med den första frostnatten. Först därefter kan en period av mildare väder kallas indiansommar.

Brittsommar däremot är mer knuten till datumet runt Birgittadagen.

Läs mer på News55: Du har ärvt din personlighet från dina föräldrar

Se även: Var femte jobbar efter 65: “Pension är ett konstigt begrepp för mig”. E55