Lasse Kronér har valt ett annat liv: ”Jag tackar oftare nej”

Göteborgaren Lasse Kronér, 59, har, trots sin blyghet, en framgångsrik karriär som programledare och musiker. Han startade sin musikaliska bana som gatumusikant och började sjunga på olika fritidsgårdar och på gator och torg. Folklig blev Lasse först när han medverkade i sånggruppen Triple & Touch som han ingick i 1985-1991 och kanske främst känd för långköraren, succéprogrammet ”Doobidoo”, ”Bingolotto” under fem år samt ”Smartare än en femteklassare”.

Lasses röst har även används i olika sammanhang som i Disneys film ”Ringaren i Notre Dame” och figuren Jim Kråka i ytterligare en Disneyfilm. Det många inte vet är att Lasse även skapat sällskapsspelet Wall Street år 2020 och är även en fena på goda mackor, utgångspunkten till boken ”80 väldigt goda mackor” (Bonnier fakta)

Under pandemin fick programledaren Covid-19 och drabbades hårt. Han tror han smittades på ett event på Scandinavium i Göteborg då han träffade ett gäng personer som just kommit hem från en skidresa i Alperna.

– Jag har fortfarande sviter efter infektionen, det är talet som påverkats, det och lungorna. Det känns som jag ska spy hela tiden, mår illa, tappar ord. Jag tränar ju men har inte en chans nu att komma upp i någon kondition, att köra spinning är som ett skämt, berättar han.

Och han blev väldigt sjuk. Lasse låg inlagd på sjukhus sex gånger och var inte utanför dörren på 52 dagar. Och det fanns stunder han trodde det var kört, att han inte skulle klara det.

– Det var en tuff tid, en kväll trodde jag att det var över, jag har en väldigt stor respekt för det här viruset. Jag fick det väldigt tidigt, innan det riktigt tog fart och är glad att jag inte vägde så mycket som jag gjorde några år tidigare.

Programledaren har gjort en rejäl hälsoresa sedan några år tillbaka och i samband med att han blev anklagad under Metoo 2017 förlorade han flera av sina uppdrag för en tid och fann sig sittandes hemma, isolerad.

– Att inse att jag inte hade några jobb var tungt förstås. Jag åt ostbågar och gick upp i vikt, vägde ett tag 147 kilo och var vansinnigt stor men jag hade inget att göra, jag hade ingen uppgift att fylla vilket jag tror är viktigt för alla människor.

Han bestämde sig för att träna tre pass om dagen, ett fys och ett cardiopass. Första veckan var värst.

– Det var det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv men jag var smart noga att ta med en personlig tränare som lade upp en plan och jag lade om kosten också förstås. Det blev min grej. Nu tränar jag två pass varje dag, går en mil och sedan till gymmet, nu väger jag cirka 90 kg men så mycket som tittar jag på en kanelbulle går jag upp i vikt direkt.

När sedan pandemin kom så fick Lasse ännu mer tid att ta hand om sig själv och varje dag blev inrutad, som att gå till ett jobb, rutiner att hänga upp tillvaron på, nog så viktigt för honom.

– Jag hade turen att ha lite pengar på banken, jag ville inte ha några kulturmedel från någon som behövde det bättre och är rätt tacksam ändå, jag mår så mycket bättre idag.

Pandemin och Metoo har gjort artisten mer reflekterande över vem han är och på vilket sätt han setts på tidigare. Att alltid vara tillgänglig, folklig, leda stora program och säga ja till det mesta har han helt omvärderat.

– Varför ska jag stå på en scen hela tiden? Jag tackar nej oftare till uppdrag även om det är svårare att få jobb numera. Det är stora företag bland annat som frågar men jag vill inte ha det höga tempot längre.

Lasse menar att han lever sitt liv på samma sätt som förr, det barnsliga i honom är något han vårdar och är stolt över och rent åldersmässigt är det klart att han blivit stelare fysiskt.

– Jag har ju alltid varit väldigt vig men nu känner jag att det är svårt att dra av sig brallorna på kvällarna, man får ta lite stöd mot väggen men jag tittar sällan bakåt i livet. Vi är så åldersfixerade, ålder ska alltid stå med i en text, vi är besatta av det här.

Någon rädsla för att åldras har han inte. Lasse har tillbringat många år och långa perioder i Brasilien där han har ett boende. Dit reser han för att skriva manus och få inspiration.

– Kanske beror det på all min tid i Brasilien, där är ålder inte ett problem.