Prins Gustav – den okände sångarprinsen

Med mössorna stolt på huvudet, sjunger de nybakade studenterna högt och lyckligt “sjungom studentens lyckliga dag”. Förmodligen utan att veta vem som egentligen skrev en av de visor som idag räknas till den musikaliska allmänbildningen.

Bakom de så välkända tonerna står prins Gustav. En av de mer okända medlemmarna av Bernadotte-familjen men samtidigt en av de få som verkligen lämnat efter sig något till den svenska populärkulturen.

Han föddes 1827 som barnbarn till Karl XIV Johan och son till kung Oskar I och drottning Josefina och fick vid födseln titeln hertig av Uppland.

Tidigt visade han sig ha både ett stort musikaliskt intresse och samt ha en stor musikbegåvning och kom bland anat att studera musik för kompositören Adolf Fredrik Lindblad och blev md tiden en utmärkt pianist och sångare.

Skrev egna verk

Han började också tidigt att skriva egna musikaliska verk under pseudonymen G***** och kom under sitt liv att skriva ett stort antal marscher och visor varav över 50 finns bevarande än idag.

Prins Gustavs gärning skulle nog har tappats bort i den Bernadotteska historieskrivningen om inte två av hans verk, kom att slå igenom i de breda skarorna.

Episka vårsånger

För har du någon gång stått vid en valborgsmässoeld eller någon gång varit på ett studentfirande, är sannolikheten nära nog 100 procent att du sjungit någon av hans två episka vårsånger – Studentsången (”Sjungom studentens lyckliga dag”) eller Vårsång (”Glad såsom fågeln i morgonstunden”.

Tyvärr drabbades prins Gustav redan som 25-åring av tyfoidfeber och avled på det kungliga slottet Kristiania i Oslo den 24 september 1852.

Läs också om kungahusets mytomspunna diamant. Dagens PS.