Nu räknas två fågelarter som nationellt utdöda i Sverige.


Mest läst i kategorin
Landets ugglor hör till de arter som har det allt tuffare, och utvecklingen för fågelarter som lever i skogs- och jordbrukslandskap går det dåligt för, rapporterar Natursidan.
Ugglorna har det tufft i Sverige
Fjälluggla och tornuggla är arter som numera bedöms som nationellt utdöda.
Enligt Birdlife Sverige har de inte häckat i Sverige sedan 2015 respektive 2003.
“Det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Senast var det svartbent strandpipare som förklarades nationellt utdöd 2005”, skriver föreningen.
Läs också: Kattägare är friskare – tack vare kattens spinnande
Den senaste bedömningen visar att ugglor generellt sett har det svårt i landet. Två arter har alltså redan försvunnit helt, och flera andra visar tydliga tecken på nedgång.
Hökugglan har försämrats kraftigt och flyttas från kategorin ”livskraftig” till ”sårbar”, medan pärlugglan går från ”livskraftig” till ”nära hotad”. Även hornugglan drabbas av en försämring och klassas nu som ”sårbar” istället för ”nära hotad”.
Berguv, lappuggla och slaguggla är sedan tidigare rödlistade och föreslås fortsätta vara det. Det innebär att endast tre arter – sparvuggla, jorduggla och kattuggla – fortfarande står utanför rödlistan.
Bakom den negativa trenden ligger flera faktorer, men ett varmare klimat med minskad tillgång på gnagare pekas ut som en av de främsta orsakerna till att ugglorna får det allt svårare att klara sig.
Ljusare framtid för vissa fågelarter
Trots att många fåglar kämpar i motvind finns det också ljusglimtar.
För arter som dubbelbeckasin, havsörn, kentsk tärna, smådopping, alfågel, fjällvråk och vaktel ser utvecklingen positiv ut. Dessa har gått från att vara ”nära hotade” (NT) på 2020 års rödlista till att nu klassas som ”livskraftiga” (LC) – ett tydligt tecken på återhämtning.
Även bergand och tajgablåstjärt (tidigare blåstjärt) visar förbättring, och betraktas nu som ”nära hotade” efter att tidigare ha legat två steg sämre på skalan.
Några arter är dessutom nya på rödlistan efter att ha etablerat sig i Sverige under de senaste åren. Den stora vita ägretthägern är ett exempel – en art som ökar snabbt, men fortfarande från låga nivåer. Trots tillväxten finns bara omkring 320 häckande individer i landet, vilket gör att den fortfarande klassas som ”sårbar” (VU).
Liknande mönster syns för svarthuvad mås och trädgårdsträdkrypare. Även dessa arter ökar, men populationerna är ännu små. Därför räknas de som ”akut hotad” (CR) respektive ”starkt hotad” (EN). Om den positiva trenden fortsätter kan de dock komma att flyttas till mindre allvarliga kategorier i nästa rödlista år 2030.
Läs även: Sanningen om ”allergivänliga” husdjur – forskaren reder ut

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.








