I över 500 år styrdes det romerska riket av en rad kejsare, var och en med sin egen unika ledarstil och eftermäle. Men vilka stack egentligen ut mest?
Mest läst i kategorin
Några av dessa kejsare ansågs vara visionärer och byggare, medan andra är kända för sina grymheter och utsvävningar.
Här möter vi sju av de mest kända och ökända kejsarna som formade antikens supermakt, sammanfattat av Världens Historia.
Augustus – Premiärkejsaren
Gajus Octavius, mer känd som Augustus, blev krönt till Roms första kejsare år 27 f.Kr. efter ett långt inbördeskrig.
Under hans över 40 år långa regeringstid, känd som Pax Romana, blomstrade riket i fred och framsteg. Augustus var en stor byggare och under hans ledning reste han många imponerande byggnadsverk, inklusive det ståtliga Pantheon.
Augustus sa själv: ”Jag fann Rom byggt av tegel och jag lämnade det byggt i marmor.”
Roms första kejsare blev förklarad som en gud efter hans bortgång.
Senaste nytt
Tiberius – Caprikejsaren
Efter Augustus död år 14 e.Kr. tog hans styvson Tiberius över makten.
Tiberius var en misstänksam härskare som snabbt gjorde det till förräderi att säga något negativt om kejsaren. Detta ledde till en tid präglad av rädsla och paranoia.
Tiberius isolerade sig i sitt palats på ön Capri i 26 år, där rykten om hans grymheter och vansinne florerade.
Romarna hyste starka antipatier mot honom, och vid hans död år 37 ropade folket: ”I Tibern med Tiberius!”
Caligula – Sexkejsaren
Caligula, adoptivson till Tiberius, blev kejsare år 37 e.Kr. och är känd som en av historiens mest skrupelfria härskare.
Under sina fyra år vid makten utförde han otaliga grymheter. Det sägs att han kastade delar av publiken till vilda djur under gladiatorspel bara för att han hade tråkigt.
Vidare brukade han ofta besöka stadens horhus, och bjuda in kvinnor han såg på gatan till hans palats. Om de svarade nej, fick det oftast bli deras sista dag på jorden.
Hans utsvävande och brutala livsstil ledde till att han blev mördad av sina egna officerare år 41 e.Kr.
Claudius – “Missfoster”-kejsaren
Trots att många ansåg Claudius vara ett ”missfoster” som stammade och var halvt döv, visade han sig vara en duglig kejsare efter att han utropades år 41 e.Kr.
Han införde lagar som förbättrade slavarnas rättigheter och öppnade upp för att människor från provinserna kunde bli romerska medborgare.
Claudius blev populär bland folket och därför fick han äran att gudsförklaras efter sin död år 54 e.Kr. En heder bara två av kejsarna fick under Romarrikets liv.
Nero – Sadistkejsaren
Nero, som blev kejsare vid 17 års ålder år 54 e.Kr., är mest känd för sin grymhet och utsvävningar.
Han lät mörda både sin mor och sin hustru och använde kristna som levande facklor efter att ha anklagat dem för en förödande brand som slukade en fjärdedel av Rom.
Nero dog år 68 e.Kr., och romarna andades lättat ut vid hans bortgång.
Hadrianus – Murkejsaren
Hadrianus, som blev kejsare år 117 e.Kr., fokuserade på att stabilisera rikets gränser.
Han reste runt i imperiets alla hörn och byggde den berömda Hadrianus-muren i norra England, i syfte att skydda mot invasioner från skotska stammar.
Han förbättrade även rikets vägnät, vilket underlättade logistik och handel.
Marcus Aurelius – Filosofkejsaren
Marcus Aurelius, som blev kejsare år 161 e.Kr., var känd för sin eftertänksamhet och rättvisa.
Trots ständiga krig fokuserade han på att skapa harmoni och förbättra slavarnas förhållanden. Han skrev även tolv filosofiska böcker.
Hans död år 180 e.Kr. markerade slutet på en era av filosofiskt ledarskap i Rom.
Dessa sju kejsare illustrerar bredden av ledarstil och arv i romerska rikets historia, från visionära byggare till grymma tyranner. Deras historier ger oss en inblick i de komplexa och ofta turbulenta tider som formade en av historiens mäktigaste civilisationer.
Se även:
Världsberömda tavlan av Caravaggio återfunnen. News55
Här hittade amatördykare en skatt. News55
Senaste nytt
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.