Det ligger bakom Rysslands konflikt med Ukraina

Ukrainsk nationalism motarbetades

Trots att det fanns en stark panslavisk riktning i Ukraina som lade tonvikt vid en kultur med många ryska beröringspunkter, fanns en stark vilja bland den ukrainska befolkningen att bryta sig loss från Ryssland för att bli en självständig stat.

En ukrainsk nationalism växte fram som tog fasta på det egna språket och kulturen. Ett liknande nationellt uppvaknande ägde även rum i den österrikisk-ungerska delen av landet. Ukraina hade varit så splittrat genom århundraden av olika styren och önskade nu ett eget, oberoende styre.

Ryssarna svarade med repressalier, bland annat genom att förbjuda all undervisning på ukrainska för att stävja landets vilja till självständighet. Det fick många negativa följder och splittringar uppstod.

Mellan 1917 och 1921, när det ryska tsarväldet fallit, gjordes några försök att upprätta ukrainska stater. Sårbarheten blev ett sorgligt faktum och slutligen delade ryssarna och polackerna upp Ukraina. Den västra delen tillföll Polen och den andra delen styrdes därefter av den upprättade Sovjetrepubliken.

Massvälten i Ukraina

Den stora katastrofen inträffade under Stalins hårdföra regim mellan åren 1932-1933. En landsomfattande svält bredde ut sig i Ukraina och upp till 7,5 miljoner människor uppges ha strukit med. Man kan kalla det för en strukturell massvält som iscensattes genom ett politiskt härskarstyre där ryssarna uppenbarligen stod över sina underkuvade grannar.

Den sovjetiska regimen uppges ha tackat nej till utländska hjälpinsatser för att mildra den svåra hungersnöden och befolkningen i Ukraina förvägrades rätten att flytta, vilket inte gjorde saken bättre. De tvingades istället till enorm nöd eller att duka under.

En annan viktig förklaring till det som skedde var att sovjetregimen beslagtog maten från ukrainska hushåll liksom skörden från bönderna. Spannmålet fraktades därefter vidare till nuvarande Ryssland.

Stalins påtvingade kollektivisering av jordbruken förvärrade böndernas försörjningssituation som redan var katastrofal.

Fröet till dagens konfliktsituation

I skuggan av massvälten som i folkmun kallas Holodomor växte en nationalism fram i Ukraina. Den tog fasta på vad som i efterhand kallats folkmord under sovjetregimens förtryck.

Kremls beslut att 1954 återlämna ön Krim, under förevändning att den rådande kulturen på ön hade starkare beröringspunkter med Ukraina än med Ryssland, är lite förvånansvärt.

Kanske kan överlämnandet ha varit en slags ursäkt för de svåra tider som drabbat ukrainarna 20 år tidigare när svälten bröt ut.

Överföringen av Krim gjordes också 300 år efter avtalet Perejaslavl år 1654, det beslutet kan möjligen tolkas som en symbolisk handling för att främja goda relationer.

I efterhand har man konstaterat att sovjetstyret sådde fröet till vad som skulle komma att utvecklas till dagens konflikt mellan Ryssland och Ukraina.

Sovjetunionens sammanbrott

Sovjetunionens kollaps 1991 och det ekonomiska läget som bredde ut sig med inställda skattebetalningar från forna sovjetrepubliker bidrog starkt till den ekonomiska kollapsen.

Den nya ryska regimen var inte bara tvungen att ta itu med de politiska konsekvenserna av allt detta kaos. Den nödgade också till att strukturera om den ryska ekonomin från grunden. Visserligen fick de hjälp av amerikanska experter, men det skulle visa sig bli en kaosartad process.

Michail Gorbatjovs regering hade, enligt Britannica, dessförinnan tillgripit enorma summor pengar för att subventionera statsägda fabriker under en tid då skattesystemet höll på att kollapsa.

Den inledda demokratiseringsprocessen av Sovjetunionen bidrog till att regimen i Östtyskland föll, liksom muren. För Ukrainas del blev det därmed enklare att bryta sig loss liksom det blev för resten av de forna sovjetrepublikerna.

När Ukraina förklarade sig självständigt

Ukraina förklarade sig självständigt den 24 augusti 1991, efter Sovjetunionens sammanbrott. En bidragande möjlig förklaring till att Ukraina stod sig mycket starkare denna gång var alla sovjetiska kärnvapen på dess territorium som landet ärvt.

Efter förhandlingar accepterade dock Ukraina att ge upp dessa vapen och de sista vapnen överlämnades till Ryssland i juni 1996.

Grundförutsättningarna för denna överenskommelse var ett avtal som tecknades mellan Ryssland och Ukraina i Budapest. Ryssland åtog sig att respektera Ukrainas nationella territorium och Ukraina skulle härmed bli en självständig nation med suveräna statsgränser.

Ryssland ändrade riktning

Den nuvarande ryske presidenten Vladimir Putin omkullkastade dock denna överenskommelse under förevändning att dagens Ukraina inte längre är samma land som när överenskommelsen 1994 undertecknades.

Anfallskriget som inleddes redan 2014 med återannekteringen av Krim, bygger på att Ukraina blivit ett fientligt territorium som ryssar måste försvara sig mot.

Liksom den forna tsarregimen på 1600- och 1700-talet strävar dagens Ryssland efter att expandera till den stormakt som en gång fanns. Målet är att kontrollera hela landområdet norr om Svarta havet, liksom dess befolkning.

Läs också:

Hemliga rapporten som borde få Putin att svettas