News55
News55.se
Historia

Ryssen kommer: Senast Ryssland anföll Sverige

Rysshärjningarna 1719
Ingenting sparades när Ryssland under tre somrar härjade utefter den svenska ostkusten. Allt brändes, skövlades eller plundrades så att svensken till slut stod utan allt den tidigare ägt. (Målning: Franciszek Kostrzewski/Nationalmuseet i Warszawa
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 24 juni 2024Publicerad: 24 juni 2024

Skräcken för att Ryssland ska anfalla Sverige sitter djupt rotad. 1719 var senaste gången det hände. Kommer det ske igen?

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Sverige var i många avseenden ett slaget land. Med en skyhög stadsskuld, en krigstrött och sönderskakad befolkning och nu dessutom utan en stark kung, då Karl XII skjutits till döds i Halden i november 1718.

Förhandlingsläget för Sverige som nation var inte det bästa.

Landets ledning med Karl XII i spetsen hade redan i maj 1718 börjat förhandla om fred med Ryssland, men då tsar Peter den stores krav var alltför hårda, hade svenskarna försökt dra ut på förhandlingarna för att istället försöka vinna fred med sina övriga antagonister.

Ett anfall närmade sig

Men till sommaren 1719 kom allt tätare bud från Ryssland att Tsarens tålamod hade börjat tryta och att ett anfall mot Sverige var nära förestående.

Ryktet stämde väl och 11 juli 1719 kunde de första ryska galärerna siktas av utkiken på ett av de svenska utsända bevakningsfartygen.

Flottan som Ryssland nu sänt mot Sverige var lika imponerande som skrämmande. Med 132 galärer och ett 100-tal mindre båtar kom en här bemannad av 26 000 soldater roende och seglade över Ålands hav.

Mäktig rysk flotta
Det var en mäktig flotta som Ryssland anföll med. Här en ögonblicksbild från slaget vid Ledsund 1720 – ett slag som faktiskt Sverige kunde se sig som segrare i. (Målning: Ferdinand Perrot)
ANNONS

Anfallet hade ett tydligt syfte att tvinga drottning Ulrika Eleonora till förhandlingsbordet genom att plundra och förstöra den svenska kusten, så att svenskarna själva skulle gå emot sin ledning och kräva en fred med Ryssland.

Och så gjordes.

Gårdar, bruk, samhällen och städer plundrades och brändes. Från Norrköping i söder till Piteå i norr härjade Ryssarna under tre hemska somrar.

ANNONS

Allt brändes

Inget sparades. Hus brändes ned, skördar sattes i brand, mat och rikedomar plundrades och hela den svenska kustbefolkningen fann sig snart stå utan både hem, boskap och ägodelar.

Svensken försökte hålla emot.
Sverige gjorde vad man kunde för att försöka samla ihop ett försvar. Men det räckte bara till att stoppa Ryssen från att ta Stockholm och Gävle. (Foto: C Alex Goss/Museet Hamn)

Stockholm och Gävle lyckades dock den illa sargade svenska armén att försvara, men i övrigt kunde Ryssen härja hur han ville utan nämnvärt motstånd.

Förhandlingar. Till slut

ANNONS

1721 fick till slut Fredrik I, som tagit över tronen efter Ulrika Eleonora, nog och satte sig slutligen vid förhandlingsbordet med Ryssland.

Resultatet blev freden i Nystad dör Sverige fick behålla Finland, men förlorade i stort sett all övrig mark i Baltikum och de östra delarna av Finland.

Slaget vid Baggensstäket
Vid Baggensstäket strax öster om Stockholm, stoppades till slut den ryska hären den 19 juli 1719. Här beskrivet av von Dalhems karta. (Bild: WikiCommons)

Med detta var Sveriges tid som stormakt över.

Evig ryss-skräck

Landet var mer eller mindre i ruiner, ekonomin i botten och kungahuset envisa vägran att förhandla hade kostat skärgårdsbefolkningen utmed ostkusten allt de ägde.

Ett eftermäle av detta blev den ryss-skräck som än idag lever och att ryssen generellt består av skurkar och barbarer. En bild som kriget i Ukraina absolut inte har ändrat på.

Läs mer om Rysshärjningarna här.

ANNONS

Läs också om den nya försvarspakten mellan Ryssland och Nordkorea. Dagens PS.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS