Att tågresenärerna behövde något att fördriva tiden med förstod SJ snart. Och vad passar inte bättre än en tidning från Pressbyrån?
Anders Værnéus
Uppdaterad: 30 maj 2024Publicerad: 30 maj 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I slutet på 1800-talet hade tågresandet växt till något som inte bara berörde de bättre ställda i samhället. Järnvägsbyggandet växte ständigt och nya privata och statliga banor lades till Sveriges växande järnvägsnät.
Tåg var, parallellt med ångbåt, det transportsätt som användes för längre transporter. Det gick snabbare än båtarna, men så värst fort gick det inte, om du jämför med dagens möjligheter.
Ånglok var det som gällde. De tuffade fram i landskapen medan passagerarna försökte fördriva tiden i första, andra eller tredjeklassvagnarna på släp där bakom.
Just detta med tiden ombord var något som SJ förstod var lite av ett bekymmer. Viss tid av resan kunde ju fördrivas med att titta ut på det förbipasserande landskapet, men ofta blev det många timmar till som var tvungna att slås ihjäl.
Parallellt med järnvägen utvecklades också tidningsläsandet i Sverige. Nya titlar kom ständigt till och läsandet av både dagstidningar och allt fler nya veckotidningar ökade intresset för tidningen som företeelse.
Sysselsättning
Här såg SJ en möjlighet till en vinnande kombination. Svenska Telegrambyrån föregångare till dagens TT kontaktades, som 1899 fick i uppdrag att sälja lösnummer av dagstidningar på SJ:s järnvägsstationer.
ANNONS
Försäljningen gick bra och 1903 öppnade den första fasta kiosken i Helsingborg, alldeles utanför järnvägsstationen med resultatet att tidningarna gick åt ännu snabbare.
Här sågs nu en affärsidé i sin linda. 1906 bildades därför AB Svenska Pressbyrån av Svenska Telegrambyrån tillsammans med 59 svenska tidningsutgivare. Tidningarna distribuerades fortfarande med hästtransport, cykel eller taxi men snart bygger Pressbyrån upp en egen bilpark för att på sätt säkra leveranserna.
ANNONS
Senaste nytt
Snabb tillväxt
Sedan gick det fort. 1910 hade företaget 10 filialkontor i landsorten, 39 kiosker och 2 546 försäljare över hela landet varav många fortfarande var knutna till järnvägens geografi.
Fokus läggs ytterligare på tågtrafiken när Pressbyrån samma år får tillstånd av SJ att ha unga killar ombord på tågen som säljer tidningar direkt till resenärerna. Killarna kallades för tågbud och är som mest över 600 stycken i åldrarna 13 till 17 år.
Större sortiment
ANNONS
För att ytterligare öka dragningskraften hos kunderna prövar en kiosk vid Hornstull i Stockholm med att komplettera tidningshyllorna med tobak och choklad. Det blir succé och konceptet med ett bredare sortiment sprider sig snabbt till övriga kiosker runt om i landet.
AB Svenska Pressbyrån var inte bara en försäljare av tidningar utan var också till stor del sin egen distributör. Egna bilar hade bolaget redan och när det första tidningståget rullade ut från Stockholms Central 1932 var det bara en logisk fortsättning.
Snabb leverans
Nu kunde hela Sverige förses med morgontidningar från de nattåg som rullade ut efter midnatt med färska tidningar från tryckerierna i Klara i Stockholm. Tidningarna släpptes sedan av buntvis vid orterna som tåget passerade.
Under 1930-talet utökas pressbyråns sortiment med både egentillverkade vykort och den lika egentillverkade pinnglassen Alaska.
När flyget började bli mer allmängiltigt förstod Pressbyrån att de nu kunde nå ännu längre sträckor på kortare tid med flyg än med tåg.
ANNONS
Tidningsplanen packades tidigt på morgonen med tidningar i Stockholm och flög sedan ut över Sverige och dumpade tidningsbuntar på åkrar och fält där de hämtades upp av lokala utförare.
Systemet utvecklades snabbt och snart fanns ett stort antal landningsbanor över landet där tidningarna kunde lastas över direkt till bilar.
Flygbolag skapades
När planen sedan nått sin slutdestination gick de sedan tomma hem till Stockholm. Onödigt, tyckte någon och började sälja biljetter till privatpersoner på hemresan och fick på så sätt en mycket bättre ekonomi på flygningarna.
Detta utvecklades med tiden till den svenska inrikesflygbolaget Linjeflyg där Pressbyrån var en av delägarna.
Under åren har Pressbyråns kiosker utvecklats allt mer mot att bli butiker med så mycket mer än bara tidningar att erbjuda.
Idag har Pressbyrån mer än 300 butiker i Sverige som dagligen besöks av cirka 300 000 kunder. Men trots att en del av omsättningen idag består av mat, böcker, kaffe och andra merköpsprodukter är det tidningarna som fortfarande är i fokus med över 2500 titlar på 15 olika språk representerade.
ANNONS
Läs gärna också om hur Ikea ska bli köpcentrumens räddare. Dagens PS.
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS