Vi är många som saknar tv-hallåorna

TV-hallåorna blev 60-talets nya kändisar

Under 1960-talet genomgick Sverige en snabb samhällsomvandling, och med den följde en växande fascination för televisionen. I takt med att allt fler hem skaffade tv-apparater fick programpresentatörerna en framträdande roll. Tv-hallåorna introducerade program, läste upp tablåer och blev snabbt en del av vår vardag. Flera av hallåorna uppnådde en närmast ikonisk status. Deras personligheter började skina igenom rutan och snart var de överallt – på löpsedlar, i veckotidningar och i skvallerspalterna.

Ingrid Mattsson var en populär tv-hallåa under 60-talet och är en av få från den tiden som fortfarande är i livet. I ett porträtt i tidningen PRO Pensionären säger hon:
“Jag blev igenkänd överallt. Och hade jag glömt portmonnän när jag var i en butik så kunde jag handla på krita”.

Hon berättar att de var fyra hallåor som arbetade under sex kvällar i veckan. Onsdagarna var på den tiden tv-fria.

Sveriges första Tv-hallåa var Jeanette von Heidenstam, som debuterade den 23 november 1957, tillsammans med bland annat Ingrid Mattsson och Anders Bauer. 

1957 genomfördes den första rekryteringen av programpresentatörer och totalt sökte 172 personer tjänsterna. Av dessa var 99 kvinnor och 73 män. Anmärkningsvärt är hur bedömningarna av de kvinnliga sökande skilde sig från de manliga. Av 43 bevarade omdömen för kvinnorna handlade 17 specifikt om utseendet, med formuleringar som “snygg”, “halvsöt”, “hårburr” och “fågelansikte”. Elva omdömen berörde deras muntliga framförande, med kommentarer som “överartikulerad”, “barnslig intonation” och “knarrigt snack”. För de manliga kandidaterna finns inga liknande detaljerade omdömen bevarade som fokuserar på utseende eller specifika röstegenskaper på samma sätt.

Vid sidan om von Heidenstam och Mattsson anställdes även Ewonne Winblad som hallåa.

Ewonne Winblad gjorde sig senare en framgångsrik karriär som programledare och chef för Rapport samt kanalchef på Sveriges Radio.

Vi är många som med värme minns Anna Lindman. Hon började som hallåa och blev sedan “Anita och Televinken” med hela folket 1964. I samband med Anitas bortgång 2018 berättade Ola Lindberg, mannen bakom Televinkens röst, för Aftonbladet:
– Det var en intensiv period. Vi var först med att ha en docka i tv. Vi fick massor med brev – flera säckar i veckan. Vi blev ju oerhört populära i hela Sverige. Det var väl inte någon som inte kände igen vem Anita och Televinken var.

En annan uppskattad tv-hallåa var Gunn Hägglund. Hon var den första kvinnliga nyhetsuppläsaren i svensk TV och med åren fick hon leda många populära för program som t ex Träna med TV, Café Sundsvall och Razzel.

Alicia Lundberg, som på senare år blev känd för sina naturprogram om bergsgorillor, inledde även hon sin karriär som hallåa på Sveriges Television. Hon har även varit programledare för Melodifestivalen och Svensktoppen.

Justine Kirk – den sista tv-hallåan i SVT

Men nu är traditionen med presentatörer i stort sett slut. Tv-hallåan Justine Kirk presenterade program i 15 år innan hon blev historisk. Hon var hallåan som gjorde den allra sista ”påan” i bild.

Hon vinkade farväl till tittarna och klev ut ur tv-studion för sista gången som programpresentatör i bild när hon presenterade reprisen av Melodifestivalens Andra chansen klockan 22:49 den 4 mars 2012.

Trots att hallåans tid är förbi är de fortfarande saknade. Journalisten och fd TV4-chefen Jan Scherman har i en krönika i News55 skrivit att han saknar den personliga närvaron av en person i rutan mellan programmen och att borttagandet av hallåor är ett bevis på tv-kanalernas förakt för gamla och ensamma.

Vill du testa dina kunskaper om Tv-profiler hittar du en en quiz här.