Var vintrarna vitare och mer gnistrande förr?

Klimatet i ständig förändring

Men värmen höll inte i sig. För runt 3 000 år sedan började temperaturen åter sjunka, även om klimatet fortfarande var mildare än idag. Mellan 4000 och 500 f.Kr. blev vintrarna kallare medan somrarna fortsatte vara varma. Snön låg kvar längre, och vädret växlade mellan fuktigare och torrare perioder.

Under århundradena som följde fortsatte klimatet att skifta. Under år 1– 400 e.Kr., rådde en relativt varm period. Därefter kom kallare tider, särskilt i slutet av 500-talet, då missväxt och svält blev följden.

Den senaste riktigt kalla perioden inföll mellan 1400- och 1800-talen och kallas den lilla istiden. Glaciärerna växte, skördarna slog fel och många drabbades av svält.

Läs också: Väder-Linda får inte vara kvar på TV4

Modern tid

Efter 1900-talet har utvecklingen gått åt andra hållet. Temperaturen har stigit snabbt, särskilt under de senaste decennierna. Den främsta orsaken är människans användning av fossila bränslen – olja, kol och naturgas – som ökar mängden koldioxid i atmosfären.

SMHI uppger att bara ett fåtal år sedan 1990 har haft fler kalla dygn än genomsnittet för perioden 1961–1990.

”Färre kalla dygn påverkar bland annat snötäcke, tjäle i marken och växtsäsongens längd, vilket i sin tur får konsekvenser för jord- och skogsbruk, infrastruktur och friluftsliv”, skriver SMHI.

En kartläggning av 38 svenska sjöar visar på en tydlig trend, enligt SMHI: Perioden med is på sjöarna blir allt kortare, med senare isläggning och tidigare islossning.

”Resultaten är tydligast i de södra delarna av landet, där isperiodens längd har minskat med omkring fem veckor jämfört med normalperioden 1961–1990.”

Vintern 2019/2020 lade sig exempelvis ingen is alls i söder.

Kallaste vintrarna någonsin

Den kallaste vintern sedan mätningar började göras inföll 1871. På andra plats kommer den för södra Sveriges del enastående kalla krigsvintern 1941/1942. Den i norra Sverige extremt kalla vintern 1965/1966 intar tredjeplatsen.

Men vintern 1965/66 var inte extremkall i hela landet. I t ex Lund var vintrarna kallare 2010 och 2011 än 1966.

Diagrammet visare vinterns (december till februari) medeltemperatur för 1860-2019 baserat på 35 mätstationer runt om i Sverige. Allra kallast i landet var det vintern 1871 följt av 1942 och 1966. Röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för referensnormalperioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tioåriga medelvärden. (Källa: SMHI)

Väderstationerna visar varmare vintertemperaturer

Globalt sett var 2023 det varmaste året som hittills uppmätts på jorden.

Trenden mot en varmare jord är 0,15 till 0,2 grader per årtionde. Om man tittar på en kortare period kan man egentligen få vilket svar som helst. 2000-talet var dock varmare än 90-talet.

Den globala uppvärmningen fortsätter, och en kall vinter motsäger inte de varningar som forskare larmar om.

Enligt forskning från bland annat SMHI har temperaturen stigit i nästan alla typer av vädersituationer – även under kalla vintrar. Det innebär att även de kyligare perioderna i dag är varmare än de var förr.

“Rent statistiskt är det ett mycket tydligt mönster, som vi kopplar till klimatförändringarna. Sedan betyder ju inte det här att det är så för varje enskild väderhändelse”, har Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, berättat för DN.

Läs även: Därför visar väderapparna olika prognoser – trots samma väder