Att kunna läsa en bok mellan hårda pärmar är fortfarande nödvändigt – här är skälen till varför

Här samsas deckare i fickformat med biografier, memoarer, sagoböcker, lyrik och klassiska verk i läderband. Detta är för mig rikedom, en skattkammare. Här skulle jag kunna sitta, bekvämt, under resten av mitt liv, och i fantasin färdas fritt i tid och rum.

Med jämna mellanrum träder dysterkvistarna fram och förutspår bokens död. Men än så länge kommer deras profetior på skam. I fjol ökade bokförsäljningen med dryga 3 procent jämfört med året innan, och för första gången på flera år ökade försäljningen både räknat i kronor och antal sålda böcker.

Det som särskilt gladde, i alla fall mig som tidigare kulturminister, var siffrorna för barn- och ungdomsböcker. I genren ”slukaråldern”, böcker för 9-12 år, var ökningen nästan 23 procent! Det ger hopp inför nästa PISA-undersökning, som ska komma i slutet av året.

      LÄS MER: All heder åt Hellsing som gjort så mycket för vårt ordförråd

Den senaste chockade med rätta politiker, föräldrar och lärare. Var fjärde 15-årig pojke klarade till exempel inte normala krav på läsförmåga och läsförståelse. Även bland läsvana elever hade kunskaperna sjunkit. Många uppger i olika enkäter dessutom att de aldrig läst en bok – och än värre – ”skryter” med att de aldrig läser!

Eftersom jag tror att förmågan – och lusten – till läsning också är starkt kopplad till förmågan och lusten att samtala, så blir jag inte förvånad över att vissa grabbar och män, i brist på ord, låter knytnävarna tala.

      LÄS MER: Därför är matbordet viktigt för demokratin

Det är visserligen sant att det finns många sätt att “läsa” nuförtiden. Datorer, läsplattor och andra tekniska påhitt gör att både unga och gamla kommunicerar, läser och skriver på ett annat sätt än förr. Men att kunna läsa en bok mellan hårda pärmar är fortfarande nödvändigt. Dessutom är ju många böcker så vackra.

I år är det dags för flera stora begivenheter. Offentlighetsprincipen och den första svenska tryckfrihetsförordningen (världens äldsta) fyller 250 år. Detta ska firas i slutet av året.

Och i sommar riktas blickarna mot Brasilien och Sommar-OS. Men visste du att litteratur och musik, tillsammans med arkitektur och måleri, faktiskt var olympiska grenar i Stockholm 1912, helt i linje med olympiska rörelsens grundare Pierre de Coubertins önskan om att återuppliva de antika idealen. Helt okontroversiella var väl inte just dessa tävlingar men de levde faktiskt kvar fram till och med 1948!

      LÄS MER: Att måla håller Gunnar vid liv

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johan Gutenberg vid mitten av 1400-talet. (Kina låg tusen år före, men det visste vi inte då.) Boktryckarkonsten innebar att skrifter och böcker blev billigare och mer lättillgängliga än tidigare. Nya idéer och ny kunskap kunde därmed få större spridning i samhället.

Men detta sågs inte som oproblematiskt av makthavarna. Folk skulle glömma sina plikter och förlora sig i böckernas värld.  Så blev det som bekant inte, läskunnigheten var inte tillräckligt utbredd …

      LÄS MER: Quiz – Vad vet du om böckernas fantastiska värld?

Böcker och fria tankar är som vapen! Min peruanska väninna säger att i Peru ville inte makthavarna att indianerna skulle lära sig läsa; ”de läser bara fel saker”. Och ännu på 1970-talet varnade TCO här hemma i Sverige för fri radio/TV; ”då ser bara folk på fel program”.

Men idag finns inga ursäkter och att läsa är också förenat med glädje och lust. Så låt dig förloras in i böckernas värld. (Själv förlorar jag mig nu i ”Älska livet som det är” av Byron Katie och ”Heder och samvete – en bok om hederskultur i Sverige” av Eduardo Grutzky & Lars Åberg).

Fotnot: PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet