Ditt personlighetsdrag kan öka riskerna för Alzheimer

Att drabbas av Alzheimer är en mardröm och cirka 150 000 personer i Sverige lever med demenssjukdomen enligt Socialstyrelsens siffror, en siffra som väntas öka rejält framåt. Ett av det vanligaste tecknet är att man får problem att minnas samt hitta vägen och hålla koll på tider. Ofta får man problem med talet och förloppet är sakta framåtskridande och man tappar mer och mer av sitt minne.

Enligt en ny studie från Florida State University College of Medicine i USA har man hittat två personlighetsdrag och deras samband med Alzheimers sjukdom.

Det ena personlighetsdraget är neurotism, då blir man lätt bekymrad, oroar sig över saker, grubblar mycket och är sårbar för kritik från andra och har en generellt låg självkänsla. Det andra personlighetsdraget innebär att man är samvetsgrann och noggrann, man är fokuserad, målinriktad, ansvarfull och gillar ordning och reda och båda dessa personlighetstyper kan kopplas till Alzheimer, på olika sätt.

 Professorn i geriatrik, Antonio Terracciano, hänvisar till att tidigare studier enbart tittat på den kliniska diagnosen när de försökt finna vilka personer som riskerar att utveckla demens.

– I den här studien ser vi på neuropatologin, vilket betyder skadorna i hjärnan som avslöjar den underliggande patologiska förändringen. Här ser vi att innan en person har en klinisk demens så kan personligheten förutsäga ackumuleringen av patologi som kan knytas till demens, säger professor Terracciano i ett pressmeddelande, enligt Aftonbladet

I Baltimore-studien och i metaanalysen hittade forskarna så kallade amyloid och tabu-avlagringar hos de som hamnade högt på neurotism och lågt på samvetsgrannhet och tidigare har man kunnat forska på att en låg nivå av neurotism gör oss bättre lämpade att hantera stress och psykisk ohälsa.

Det är känt sedan tidigare att en hög grad av neurotism och låg grad av samvetsgrannhet ökar risken för demens.

– Det finns flera teorier om varför det är så. Ärftlig disposition kan vara en förklaring, med det är inte troligt att det betyder så mycket. Mer sannolikt är att vissa personlighetsdrag bidrar till att bygga motståndskraft mot alzheimer och andra hjärnsjukdomar. Det vill säga att man kan ha förändringar i hjärnan utan att man upplever symtom. Det är samma som vi tror är orsaken till att hög utbildning skyddar mot demens, säger professorn Geir Selbæk.

_{Källa: The Lancet Commission of Dementia}