News55
Detta är en sponsrad artikel

Hemligheten bakom 40 års äktenskap som ingen trodde på

Artikelbild
Lena Adelsohn Liljeroth
Lena Adelsohn Liljeroth
Uppdaterad: 31 jan. 2018Publicerad: 31 jan. 2018

Inte många trodde på vårt äktenskap. Fjorton års åldersskillnad bidrog heller inte till att övertyga de skeptiska. Dit hörde våra föräldrapar. De positiva gav oss fem år tillsammans. När prästen under vigselakten uttalade sitt ”Låtom oss bedja…” hördes en  röst ur församlingen: ”Ja, det är nog bäst!” (Det var Carl Bildt, som en gång i tiden hade fört oss samman.)

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Nu har Ulf och jag snart varit gifta i 40 år. Bröllopsdag firas denna vecka – rejält – och varje år. Vi tror själva att det är en del av hemligheten; hur man får ett äktenskap att hålla.

LÄS MER: Från Bolibompa till strypsex – ett knapptryck räcker

Vi turas om att ansvara för bröllopsfirandet. Hemlighållandet är en viktig ingrediens i spelet. De gånger som någon ”läckt” blir besvikelsen därför stor. I början medgav vare sig ekonomin eller de små barnen några vidlyftiga planer. Då kunde det räcka med övernattning med middag på hemlig plats, eller att ett antal för den andra parten okända gäster kom hem till oss med egenlagade rätter och vild discodans i vardagsrummet.

Numer unnar vi oss att resa bort, gärna tillsammans med ett annat par. Då blir hemlighållandet knepigare eftersom hotell och flyg bokas långt i förväg. Risken att någon försäger sig ökar. Men å andra sidan blir resorna med denna framförhållning tämligen prisvärda. I skiftet januari/februari brukar det heller inte vara särskilt starkt tryck i resebranschen.

Resmålet ska helst inte uppenbaras förrän det är dags att kliva på tåget eller planet. Vi har i kritiska lägen till och med använt oss av ögonbindlar. Sådant ökar spänningen. Och allra roligast är förväntningarna hos det medresande paret eller gänget.

Vart har vi då rest? I allmänhet har trippen gått över en långhelg så mellanlandningar – då bagage har en tendens att försvinna – undviker vi helst.  Grythyttan, Loka Brunn, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors, Wien, Rom, Prag, St Petersburg, Berlin, Dublin, Monte Carlo, Istanbul… Europa är stort.

Extra minnesvärd blev resan upp till Ishotellet i Jukkasjärvi. Det var min tur att överraska och Ulf var mycket nöjd med att ha listat ut att vi skulle till Rom. Jag sade ingenting när han packade sin väska. På flygplatsen i Kiruna klev han så ut på trappan i sin tjusiga gula vårkavaj…

LÄS MER: Vad väger ett bra resultat på matteprovet mot ett tappat kilo?

ANNONS

Kiruna var dessa dagar oerhört attraktivt på grund av det köldrekord som just då slagits. Staden var fylld av köldforskare och innan Ulf fullt ut känt av temperaturfallet, drog vänliga människor på honom en tjock skoteroverall. På Ishotellet sov vi i minus 8 grader i den oerhört vackra Bröllopssviten! Våra medresenärer tvärvägrade dock och tog in på ett ”vanligt” uppvärmt hotell.  Men Ulf och jag drog upp renfällarna och sovsäckarna till hakan. Kärleksmys var inte att tänka på. Men hundspannsfärden i månsken glömmer vi aldrig.

Visst har det ibland gått på tok. Inställda flyg, plötsliga snöoväder som gjort vägar ofarbara eller tänkta medresenärer som plötsligt blivit osams. Då får man vara extra kreativ eller avslöja planerna och gemensamt tänka nytt. Huvudsaken är att dagen firas!

Vår dotter med man har anammat vår tradition. De reser också iväg till okänt mål och vi blir plötsligt barnvakter. Förhoppningen är att de bl a härigenom också ska hålla ihop sitt äktenskap.

I veckan är det dags igen. Min tur. Han anar ingenting. Jag har tagit fram dekorationen från vår bröllopstårta. Den kommer alltid med.

ANNONS