News55
Detta är en sponsrad artikel

Kjell Bergqvists raseri får mig knappast att vekna

Leif Schulman
Leif Schulman
Uppdaterad: 26 nov. 2015Publicerad: 26 nov. 2015

Man må tycka vad man vill om Handelns Utredningsinstituts (HUI) årliga utnämning av Årets julklapp. Ett jippo som förekommit sedan 1988, då bakmaskinen utsågs.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Man må också tycka vad man vill om robotdammsugaren, vilken är detta års julklapp enligt institutet. Det står dock var och en fritt att köpa eller inte köpa en sådan produkt. Det är ju konsumentens egna pengar.

      LÄS MER: Årets julklapp suger

Just i år är kampen om våra julklappspengar extra hård. Med det hårda läget i världen med flyktingkatastrofer och annat är extra många organisationer ute efter våra pengar. I min post häromdagen fann jag inte mindre än fem adresserade kuvert från olika välgörenhetsorganisationer. Allt från Röda Korset och Läkare utan gränser till Cancerfonden.

Vi ger pengar till tiggare, lägger slantar i bössor på stan, är månadsgivare och ringer in pengar vid de tv-sända välgörenhetsgalor som blivit allt fler. Men någonstans måste vi få lägga en slant på något plagg eller produkt vi vet står på en kär persons önskelista utan att få dåligt samvete.

      LÄS MER: Hur mycket kostar ett rent samvete?

Låt oss få välja själva hur vi vill spendera våra julklappspengar. Dessutom – eländet i världen pågår året runt. Varför måste alla hjälporganisatorer maximera sin verksamhet just denna period? Man rider förstås på det faktum att folk har extra mycket pengar avsatt till julen. Här spelar man på människors dåliga samvete som en affärsidé. Risken är att man uppnår motsatt effekt; för varje nytt tiggarbrev i brevlådan kramar jag min plånbok extra hårt.

       LÄS MER: Handeln spår rekord i jul

Vi gör alla så gott vi kan. Vi blundar inte för eländet i världen, det finns mitt ibland oss.

ANNONS

Barnrättsorganisationen Plan Sverige tar ett nytt grepp på vårt dåliga samvete. I en kampanj, som riktar sig mot Årets julklapp, har man anlitat en av sina kändisfaddrar, Kjell Bergqvist, som i tomtedress i ett 18 sekunder långt filminlägg rasar. ”Jag blir så förbannad!!” skriker Kjell rakt in i kameran med ett sådant raseri att små barn slutar tro på tomten. ”Nej! Nej! Nej!” skriker Kjell frustrerat avslutningsvis. Och så kommer en skylt som uppmanar oss att ge en julklapp som räcker ett liv.

Knappast en kampanj av det subtila slaget. En rasande Kjell Bergqvist är knappast vad som får mig att vekna, snarare tvärtom. Kjell Bergqvist tycks dessutom alltid vara på dåligt humör.

ANNONS