Omgiven av träd, ålder och ursprung

Efter en våldsam batalj, med motorsågar och hundratals inkallade poliser, stod slutligen de 13 almarna och naturvänner från höger till vänster som segrare. Sedan dess är politiker och tjänstemän mer försiktiga men vi medborgare behöver fortfarande vara vaksamma. Inte minst därför att naturen har en läkande kraft.

Karolinska Institutet har en intressant hemsida, Kulturella hjärnan, som lyfter fram internationell forskning om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa. Där läser jag att nittio minuters promenad i naturmiljö, men inte bredvid en stor väg, dramatiskt minskar människors grubblande över sina problem. Promenader i naturen minskar kort och gott aktiviteten i den del av hjärnan som är inblandad i destruktiva mentala processer. Några forskare spekulerar här om orsakerna till att människor som bor naturnära är mindre deprimerade än de i stadsmiljö.

Träd gör även mig upphetsad. Helst ska de vara höga med magnifika kronor. Så när artiklar i somras började dyka upp om en succéartad tysk bok, ”Trädens hemliga liv” av skogvaktaren Peter Wohlleben, antecknade jag mig bums på beställningslistan. Han hävdar att träden har känslor och minnen och att de kommunicerar med varandra! Boken kommer på svenska i september.

      LÄS MER:  ”Föräldrar borde läsa mer sagor för sina barn!”

Träd – trä. Jag brukar stryka med händerna mot väggarna i vårt sommarhus. De liggande trästockarna har mörknat av ålder och är fyllda med små håligheter, resultatet av tusentals trädätande insekter. Småkrypen är borta sedan länge, liksom de människor som kunde berätta stockarnas historia. Nu bildar de innerväggar i vår mer än 300 år gamla fiskarstuga i Bohuslän. Mellan stockarna syns fortfarande delar av gammal segelduk, som husets tidigare innehavare använt för att täta och hålla den pinande vinden borta.

Just nu är huset vårt men vi är bara en länk i en förhoppningsvis lång kedja. Mot de liggande stockarna, som sannolikt bara var halvvuxna ekar på uppväxt under Gustav Vasas regeringstid, har generationer av fattiga fiskare under århundraden vilat sina trötta ryggar och huvuden.

      LÄS MER:  Det är dags att se idrotten för vad den verkligen är!

Nu har stugan element, dusch, diskmaskin och bredband. Allt detta bidrar till våra krav på bekvämlighet men gamla hus har också en själ, ett eget minne, som sitter i stockväggarna och de breda golvtiljorna. I detta kök, en gång i tiden husets egentliga enda rum, har barn fötts och människor dött.

När det skymmer över havet tänder vi levande ljus inne i köket och ser hur ljuskäglorna kastar skuggor uppåt taket. Vi tar fram en butelj vin, tittar ut genom fönstren, på det grå havet och båtarna som sliter i sina tampar.

Nu är det vår tid, en dag ska andra komma efter oss. Den röda stugan kommer att stå kvar i säkert ytterligare hundra år, och i köket kommer nya människor att stryka med sina händer över de mörka träväggarna och fantisera om deras ålder och ursprung.