Hörselskada ger minskad livskvalitet

Åldersförändringar på ögon går att operera men när det gäller hörseln är det omöjligt. När hårcellerna i snäckan försvinner blir hörseln sämre. Och när de är helt borta försvinner hörseln helt. Totalt har 1,6 miljoner svenskar en hörselskada.

En av sex svenskar har nedsatt hörsel och av de som har fyllt 65 år har en av tre sämre hörsel.
— Med dålig hörsel är det svårt att gå på middagar eftersom man inte riktigt hör vad som sägs och har svårt att delta i det normala samtalet. Det ger en minskad livskvalitet och blir ett problem även för omgivningen,  säger Jonas Brännström, docent i audiologi vid Lunds universitet.

Sverige har bara 1300 legitimerade audionomer. Och behovet är mycket större än så. Många kan få vänta i år för att få hjälp.

I gruppen 65 år och uppåt finns det 785 000 som är hörselskadade.
— Det är den absolut viktigaste gruppen att ge hjälp. Hör man riktigt dåligt ökar risken
åtta, nio gånger att bli dement. Hörselhjälp måste ges i tid, säger Jonas Brännström.

I dag är ett vanligt beteende bland många att använda hörlurar, för att lyssna på musik eller
talböcker.
— Om du lyssnar på musik i lurar alldeles för högt hela tiden får du en hörselskada,
konstaterar Jonas Brännström, som själv använder lurar, men som har ett riktmärke
han följer.

— När jag promenerar i stadsmiljö ska jag inte höra något i lurarna när jag blir passerad
av en lastbil. Då vet jag att jag ljudet rätt inställt.

De flesta av oss skulle nog göra tvärtom. Definitivt något att tänka på i fortsättningen.
Eva Eriksson, ordförande i pensionärsföreningen SPF, tidigare vice ordförande i Liberalerna
och landshövding i Värmland efterlyste större hörselkompetens bland läkare på
vårdcentraler.
— Det är dit äldre människor går, men allmänläkare har ingen kompetens när det gäller hörsel. Och där finns ett problem eftersom äldre inte får den hjälp de behöver redan på vårdcentralen.

Ulf Hammarlund