Därför heter stormen Gorm

Under flera hundra år har tropiska stormar fått namn. Tidiga exempel visar att stormarna döptes efter det helgon som hade sin dag då stormen inträffade, exempelvis orkanen “Santa Ana” som drabbade Puerto Rico den 26 juli år 1825.

Stormen Gudrun

Enligt SMHI har stormar har oftast benämnts efter det datum eller den veckodag de inträffat, eller efter det område som drabbats hårdast. Exempel på det är “Ölandsstormen 1985”, “Allhelgonaorkanen 1969”, “Julstormen 1902” och “Yrväderstisdagen 1850”. Men i mitten av 90-talet började den norska vädertjänsten namnge oväder som såg ut att bli extrema, bland annat stormen Gudrun 2005. När Gudrun började beröra Sverige plockade massmedia snabbt upp namnet.

Sverige blir sist på bollen med namngivningen

Då många oväder kommer från väster hinner den norska vädertjänsten bestämma namnet innan ovädret nåt Sverige. Sedan 2013 namnger den danska vädertjänsten också svåra stormar, därför är oväder från söder oftast också redan namngivna innan de når Sverige. SMHI anammar det namn som utfärdats först om det skulle vara så att den danska och norska vädertjänsten skulle utfärda var sitt namn. Men för att undvika att olika namn utfärdas så har DMI, SMHI och YR fattat ett beslut om en namngivningsprincip. Det land som stormen når först ska få välja namn, det berättar Sydsvenskan.

Gorm, Harald Blåtands far

Namnen väljs efter en princip: varje års första storm får ett namn på A, stormen efter det får ett namn på B och så fortsätter det i bokstavsordning. Varannat namn är manligt – varannat namn är kvinnligt, det ska vara rättvist.

I början av november blev det Freja och därför var det nu dags för ett manligt namn på G och danskarna fick välja. De valde Gorm, ett historiskt namn då Harald Blåtands far hette Gorm.

Om ett väder skulle utvecklas kraftigt över Sverige utan att ett namn utfärdats, använder sig SMHI av almanackan.