Det finns olika sätt att hantera fadäser som gjort oss till elefanten i rummet, till en gycklare. Skammen ställer oss i rampljuset för de oförlåtligt pinsamma misstag vi gjort eller onödiga saker vi sagt.
Mest läst i kategorin
Skammen är en mänsklig faktor som finns inom många av oss, men vi trycker undan den för att inte låta oss hindras, utan gå vidare.
Typiskt är skamkänslor förknippade med skuld och ånger. Vi kan till exempel ångra beslut som vi tagit eller saker vi sagt.
Att kunna förnimma skamkänslor visar på en sund koppling till oss själva – man har ett samvete. Skammen kan dock hindra oss på olika sätt, vilket kan inverka negativt på våra liv.
– Det är funktionellt att komma ihåg saker vi varit med om så att vi inte utsätter oss för dem igen. Och vi har ett särskilt gott minne för känslosamma händelser, berättar Agneta Herlitz för Dagens Nyheter.
Skuldkänslor återkommer
Agneta Herlitz är professor i psykologi vid Karolinska institutet och forskar bland annat om episodiska minnen – emotionella minnen.
När man är med om en jobbig eller pinsam situation, skapas i regel ett emotionellt minne som kan dyka upp i liknande situationer längre fram i tiden.
Ju jobbigare händelsen varit, desto oftare tycks minnet återkomma.
– Minnen kan återkomma när vi påminns om en händelse eller när vi hamnar i liknande situationer. Vi återupplever då händelsen – det är nästan som att resa tillbaka i tiden. Det kan räcka med ett fånigt skämt eller simpelt missförstånd för att bringa obalans i våra känslor.
Senaste nytt
Exponering kan hjälpa oss att bekämpa skammen
Karl Ove Knausgård har genom åren grävt mycket i sin egen skam, speciellt i självbiografin Min Kamp där läsaren gång efter annan får ta del av hans inre svagheter och skamkänslor.
I en scen blir Knausgård blir undersökt av en läkare och oroas över hur pytteliten hans penis ser ut.
Hans intresse för skam ligger i mötet mellan den inre och yttre världen. Genom att exponera skammen utforskar han sina känslor för att få distans till dem och till sig själv.
Knausgård menar att trovärdig litteratur som handlar om identitet måste belysa skam för att upphäva dess makt. Att tala öppet om något som känns jobbigt kan alltså hjälpa till att neutralisera känslor som kretsar kring det ämnet.
Herlitz minns fortfarande en studentskiva för snart 50 år sedan när hon pruttade högt. Hon tror att exponering och neutralisering av återkommande skamkänslor kan hjälpa oss att gå vidare. I hennes fall upptäckte hon att ingen annan tänkt på händelsen; endast hon själv hade återkommit till den, gång på gång. I dag ser det bättre ut.
Läs också:
Många barn känner skuld när föräldrar dricker
Synen på fetma och hälsa förändras
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55