Inte ens 40 års arbete ger pensioner som det går att leva på – pensionssystemet måste ses över

Efter mellan 38 och 40 år som exempelvis undersköterska, butiksanställd eller servitör får de en nettopension, inklusive tjänstepension, på mellan 10 500 och 11 100 kronor per månad. Då deras pension är så låg kommer delar av den dessutom från garantipensionen. Det kan i sammanhanget vara värt att veta att EU:s gräns för risk på fattigdom ligger på 11 100 kronor netto i månaden.

      LÄS MER: Pensionärer kan missa garantipension

Men så här var det inte tänkt att bli när pensionssystemet reformerades för drygt 20 år sedan. Garantipensionen är ett grundskydd för de som arbetat väldigt lite eller inte alls. Det var inte tänkt att pensionen efter ett långt arbetsliv skulle bli så låg att grundskyddet skulle behöva träda in – men det är precis det som sker idag.

Dessutom utlovades att kopplingen mellan arbete och pension skulle synas i pensionskuvertet. Men idag har en person som arbetat heltid i en affär i uppemot 40 år och en garantipensionär (som aldrig arbetat) med fullt bostadstillägg ungefär samma summa i plånboken som pensionärer.

Ytterligare en faktor som bidrar till att många, trots ett långt arbetsliv, riskerar att få leva i fattigdom på äldre dagar är den så kallade normen i pensionssystemet. Normen ger en nybliven pensionär ett förskott på 18 procent av sin pension – det trappas sedan av med 1,6 procent varje år. Ju längre man lever desto lägre blir alltså pensionen.

       LÄS MER: Vem tänker på de pensionärer som har det sämst?

Om inte ansvariga politiker gör något åt bristerna i pensionssystemet så kommer antalet pensionärer med låg ekonomisk standard att öka kraftigt i framtiden. Kompensationsgraden, det vill säga nettopension som andel av slutlön, för en undersköterska eller en servitör ligger idag på mellan 50 och 55 procent – och denna blir lägre för varje ny årskull.

Det måste in mer pengar i pensionssystemet – det är underfinansierat och klarar därför inte av att betala ut rimliga pensioner. Från SPF Seniorerna menar vi att pensionsavgiften på 18,5 procent bör höjas. Normen i pensionssystemet bör halveras eller avskaffas. Då allt fler riskerar att blir beroende av garantipension i framtiden bör den inkomstindexeras. Pensionsåldern bör höjas succesivt.

Det får betraktas som ett misslyckande att pensionssystemet inte klarar av att betala ut pensioner som det går att leva på efter ett helt arbetsliv. Det måste därför tillsättas en ordentlig utvärdering av hela pensionssystemet.

Christina Rogestam, förbundsordförande SPF Seniorerna