Jan Schermans krav till Löfven: Tillsätt en äldreminister nu!

Jag får ofta frågan om jag gått i pension.
Brukar svara att jag fortfarande är passionerad.
Och lägger till att jag tänker fortsätta jobba – så länge jag kan. Det vill säga beroende på om någon vill ha mig och om kroppen hänger med. Läser därför med bestörtning tidningen Chef som i en egen undersökning visar att åldersdiskriminering börjar redan vid 40+. Häpnar. Åldersstrecket flyttas nedåt i snabb takt. Sverige är ett land där äldre alltmer ensidigt är föremål för omsorg. Allt färre ser kompetens, kraften och möjligheterna. Arbetande äldre betraktas som udda och exotiska varelser.

Det krävs krafttag mot fördomarna mot äldre. Det behövs insikter om att vår svenska modell tackar nej till mängder av kunniga, erfarna och arbetsvilliga människor, som istället isoleras i sina hem med titel “duvmatare”.

Jag adresserar mitt krav till statsminister Stefan Löfven:
Tillsätt en äldreminister – nu, genast, på en gång! Alltså en äldreminister som inte blandar sitt uppdrag med en rad andra ansvarsområden som barnfrågor eller jämställdhetsfrågor i största allmänhet. Inte en minister som till exempel Lena Hallengren (S) som fick äldrefrågorna ungefär som att ta hand om det Svarte Petter-kort ingen annan ville ha.

Förstärk Diskrimineringsombudsmannen, DO, och se till att mobbingen mot äldre blir lika viktig som att stoppa som frågan om att uppnå jämlikhet mellan könen!

Men enskilda insatser lär inte räcka. Det behövs en dramatisk kulturförändring.

Jag skrev häromveckan om hur det politiska USA hyllar sin äldre. Representanthusets nya talesperson Nancy Pelosi fyller snart 80. En av Demokraternas hetaste kandidater i det kommande presidentvalet är förre vicepresidenten Joe Biden, 76 år. Jag kunde ha skrivit om England som är och har varit en förebild på detta område. Winston Churchill fyllde 66 år när han blev premiärminister för ett land som befann sig i krig. Churchill klev av när han var 81 år. Theresa May är ingen ungdom. Inte Jeremy Corben heller.  De äldre finns överallt i världens demokratier. Sverige skämmer faktiskt ut sig genom att sticka ut på ett direkt motbjudande och helt förkastligt sätt.  Här göre sig icke äldre besvär.

LÄS MER: Jan Scherman: Sveriges riksdag slår ett unikt rekord i åldersfascism

Och det är inte bara i de politiska församlingarna. Privata företag, i bland annat mediebranschen, har stupstocksregler som mönstrar ut medarbetare när de fyllt 67 år. Public service med SR, SVT och UR har lyckats göra sig ökända inom detta område. Men även Bonnier-koncernen, där jag jobbat i många år, har liknande regler. Undantag har gjorts för familjens egna medlemmar.

Sveriges nyvalda riksdag noterar ett skämmigt bottenrekord med endast sex ledamöter över 65 år. Yngre och medelålders är kraftfullt överrepresenterade. Skrev som sagt här på news55 om detta. Och jag drog på mig en formidabel störtskur av reaktioner. Alltså, genomgående full support för kritiken och att något måste göras. Det var som om locket på grytan for upp i raketfart.

Liberalernas Barbro Westerholm var en av dem som hörde av sig. Hon är 85 år, och mer aktiv än någonsin. Tar mig friheten att dela med mig av hennes visdomsord: “Ålderism är ju enligt WHO den svåraste diskriminerings-grunden att åtgärda trots att den för eller senare drabbar alla. Diskriminering på grund av kön drabbar bara halva befolkningen, sexuell läggning kanske 10 procent, funktionshinder, etnicitet och övriga – där har jag inte siffror men i varje fall långt ifrån 100 %”

Så skrev Barbro Westerholm. Och hon fortsatte med att beskriva hur många namnkunniga politiker börjat kampen mot ålderism när de själva blivit som hon uttrycker saken “årsrika”. Westerholm gick långt tillbaka i tiden. Ett tidigt exempel är 1930-talets socialminister Gustav Möller som var 70  år när han drog igång Möllerkommitén med syfte att öppna arbetsmarknaden för 67+ i sin ilska över att anses för gammal för att bli riksdagsledamot. Fördomarna är alltså uråldriga. Men Barbro Westerholm förflyttade sin uppräkning vidare in i mer modern tid och visar att diskrimineringen av äldre har överlevt decennium efter decennium. Hon nämner Bror Rexed som på 60- och 70-talet bland annat var chef för Socialstyrelsen. Han startade “Att åldras är att växa” när han passerat 67. Kjell-Olof Feldt och Bengt Westerberg var 69 respektive 57 år när de tillsammans tog initiativet till Pensionsforum.

LÄS MER: Räkna inte bort de äldre – generationerna behöver varandra 

Vad har hänt sedan dess? Ingenting. I alla fall ingenting mer än att Fredrik Reinfeldt vid ett tillfälle 2012 sa att pensionsåldern borde höjas till 75, vilket han fortfarande står fast vid. Sverige behöver den äldre arbetskraften.

Har det hänt något mer? Ja, den då nytillträdde regeringen Stefan Löfven lade hösten 2014 ned den sittande Äldreutredning, som inte ens var halvfärdig. Därefter begravdes äldrefrågorna i någon slags verbal varmluft som kom att heta “nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen”. Och därmed har de äldre tryckts tillbaka till den välbekanta platsen vård, omsorg och förvaring. Ibland glimmar det till och åldringsvården garneras med lite frågor som gäller de bristfälliga pensionerna. Men det är nästan uteslutande i valrörelser, då ju också pensionärerna räknas in under grundlagsprincipen en medborgare en röst. Vårdfrågorna är viktiga, men det är oerhört defensivt att inte se möjligheterna med äldre som en del av vår arbetskraft.

Både under Alliansens tid i regeringsställning och under den Röd-Gröna regeringen har äldrefrågorna blivit ens slags restpott som någon minister fått ta hand om balnd en rad andra frågor. Ungefär som kulturministrar från tid till annan också fått vara idrottsministrar. Det är en dålig för att inte säga usel modell, som markerar att frågan inte är så viktig. Senast var det Lena Hallengren som fick de äldre tillsammans med de unga och ett antal andra frågor att ta hand om. Det är lätt att få intrycket att detta ministeruppdrag inte tillhör de mest attraktiva.

Nu har den tillträdande regeringen Stefan Löfven möjlighet att markera trendbrott. Här är en enkel kravlista:

– Tillsätt en Äldreminister, som tar sig an åldersdiskriminering på heltid. Och expandera uppdraget till att innefatta initiativ som gör att äldres kompetens, kraft, vilja och stora erfarenhet tas tillvara för vårt samhälles bästa. Offentliga och privata företag behöver de äldre! Äldrefrågorna måste bli mycket mer än vård och omsorg.

Det behövs också ett opinionsbildningsarbete som bryter fördomarna och som också bidrar till att vi ser den potential för vårt samhälles fortsatta utveckling som finns i de äldres kompetens. DO, Diskrimineringsombudsmannen, behöver förstärkas och få kraft att på allvar ta tag i åldersdiskrimineringen.

Det räcker inte med enskilda punktinsatser. Frågan måste upp på dagordningen varhelst det är möjligt. Partikongresser, stämmor, konferenser och debatter måste ta in frågan om åldersdiskrimineringen, som idag leder till ett vittomfattande resursslöseri.Tiden tickar på och det här arbetet behöver präglas av en dubbeltrampad orgel med både långsiktiga åtgärder och mer omedelbara och gärna spontana insatser.

Barbro Westerholm pekade ju på hur stort och omfattande detta problem är i förhållande till andra former av diskriminering. Fördomarna är starka och har alltså överlevt i decennier och vad värre är – alldeles uppenbart vuxit med tiden.
Enligt tidningen Chef, som nyligen intervjuat mer än 2 000 chefer, uppger mer än var tredje person i undersökningen att de missgynnats i sin karriär just på grund av sin ålder. Jag får faktiskt läsa undersökningen flera gånger för att verkligen förstå att det är sant. Och sanningen handlar om att Sverige är ett land med en negativ åldersfixering utan motsvarighet. Äldre räknas inte, eller äldre räknas bara som en belastning i form av vårdkostnader. Det är dags att vända på minusmatematiken och se alla plus. Alla möjligheter att äldre får fortsätta att vara produktiva. Det är hög tid att se möjligheterna och inte bara problemen. Sluta tala reflexmässigt om att äldre står i vägen. Eller att äldre stopproppar. Lägg ner fördomar om att äldre inte är med på frontlinjerna i det nya. Eller att äldre inte konsumerar nya produkter utan klamrar sig fast vid sina köpvanor. Allt detta är som Brasse Brännström sa – fel, fel, fel!

Här och nu bjuder News55 in samtliga partiledare till direktsända intervjuer under årets upplaga av Politikerveckan i Almedalen. Vi kommer att fortsätta debatten hela vägen fram till starten av denna politikervecka. Och det går bra att tacka ja till att medverka redan nu!Äldrefrågorna får inte och kommer inte att bli den där sortens av allt vanligare trendfrågor som kommer och går. De har istället kommit för att stanna.