News55

Så påverkas hälsan av omställning till vintertid

Övergången till vintertid påverkar vårt mående på olika sätt. Foto: Unsplash
Annelie Sandström
Annelie Sandström
Uppdaterad: 23 okt. 2023Publicerad: 23 okt. 2023

Att ställa om klockan till vintertid, eller normaltid som det också kallas, uppskattas av en del men förkastas av andra. Många har funderingar på om det är bra eller dåligt för hälsan. Här kan du läsa vad forskare säger om saken.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Även om det bara handlar om en timme så påverkar det att ställa om vår rytm. Det kan jämföras med en liten jetlag enligt Maria Nordin är docent och lektor i psykologi vid Umeå universitet. Men det är dock en förhållandevis lindrig övergång.

– Forskningen visar att övergången till vintertid går ganska bra. Men man måste räkna med att vissa får lite besvär. Extremtyperna har lite svårare i sina övergångar, exempelvis någon som är väldigt morgonpigg och kvällstrött, säger Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet till Aftonbladet.

Han vill även lyfta de positiva sakerna med omställning till vintertid.

– Vi får en timmes mer ljus på förmiddagen. Det här är jättebra för oss ur en hälsosynpunkt. Det håller oss pigga och gör det lättare att vakna på morgonen, lättare att stiga upp och lättare att somna på kvällen. Vi blir lite mer morgonpigga och de flesta i Sverige behöver bli det, säger han.

Snarare mörkret

Både han och Maria Nordin är överens om att det snarare är mörkret den här årstiden än själva omställningen till vintertid som påverkar oss mest. Det kan bidra till ökad trötthet och nedstämdhet.

– Vi får betydligt mer melatonin på vintern, vilket gör oss sömniga. Vi får också mindre serotonin, vilket gör oss nedstämda. Vi vistas också utomhus mindre när det är dagsljus. Det beror mycket på ljuset, vi blir så hjälpta av ljuset eftersom det är direkt uppiggande, säger han till tidningen.

Även Maria Nordin är inne på samma spår.

ANNONS

– Vi förlorar ju en timmes ljus på eftermiddagen och psykologiskt blir det lite deppigt. Vi kan bli trötta och få svårare att koncentrera oss. Vi kan bli lite mer socialt inåtvända och inte umgås lika mycket med varandra. Och det vet vi ju, att socialt umgänge är bra för oss i lagom mängd, konstaterar hon.

ANNONS

Då behövs ljus

Ett sätt att förebygga tröttheten är att söka ljus när det går.

– Det viktigaste är egentligen att vi får solljus på morgonen, för det ställer in våra interna klockor rätt. Se till att få in ljus genom ögonen, helst förmiddagsljus. Det finns ju ljuslampor som fungerar för en del, så det kan man ta till om man tycker att det fungerar, men då ska man se till att ha det på förmiddagen främst, säger Maria Nordin.

Att leva med regelbundna vanor när det gäller sömn, mat, motion och socialt umgänge är också viktigt.

Arne Lowden tipsar om att planera in en solresa på vintern istället för sommaren och även att minska skärmtiden på kvällarna.

Depression

För de som har tyngre besvär under den mörka årstiden och blir deprimerade kan lida av ett tillstånd som heter heter Seasonal Affective Disorder och förkortas SAD.

ANNONS

– Då man råkar ut för för insjuknande i depression precis samma tid varje år. Definitionen av SAD är att det ska vara återkommande, att man nästan kan förutsäga vilken vecka det kommer, säger Arne Lowden.

Om man mår så dåligt att det orsakar besvär i vardagen rekommenderas att man ska uppsöka läkare.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annelie Sandström
Annelie Sandström

Journalist och webbredaktör på News55. Skriver bland annat om hälsa och livsstil med fokus på målgruppen 55+.

Annelie Sandström
Annelie Sandström

Journalist och webbredaktör på News55. Skriver bland annat om hälsa och livsstil med fokus på målgruppen 55+.

ANNONS
ANNONS