Studie: 150 000 dör av värme varje år

Den extrema värmen tar livet av tusentals människor, i synnerhet de som redan är sårbara, men kommer smygande på ett annat sätt än naturkatastrofer som slår till med omedelbar och förödande kraft.

Det tar också längre tid att slå fast huruvida hettan har lett till överdödlighet bland befolkningen än att räkna offer för ett oväder. Men 2018 beräknas till exempel 700 människor ha avlidit till följd av värmen i Sverige och över 70 000 dödsfall kopplas till den heta sommaren som rådde i Europa 2003.

Trettio år

Experter tittar ofta på effekterna av individuella värmeböljor kopplat till överdödlighet i begränsade områden. En ny modelleringsstudie, publicerad i vetenskapstidskriften Plos Medicine, har riktat in sig på de globala effekterna genom att analysera dagliga dödstal och temperaturer på 750 platser i 43 länder på fem kontinenter under 30 år.

Det finns ingen enhetlig definition av värmebölja. Studien omfattar dagar som var varmare än 95 procent av alla dagar under den varma säsongen på respektive plats och som höll i sig i minst två dagar. Beräkningarna gjordes sedan i tre steg.

Forskarna landar i slutsatsen att mellan 1990 och 2019 kan över 153 000 dödsfall om året kopplas till värmeböljor runt om i världen. Flest dödsfall inträffar i Asien men sett till andel av befolkningen är siffran högre i Europa, särskilt i de södra och östra delarna.

En svaghet är att det saknas statistik över dödsfall från vissa platser, bland annat på den Arabiska halvön och i Sydasien, vilket forskarna försökt att korrigera med data från områden med liknande förutsättningar.

Slår olika

Ingen plats på jorden är immun mot värmens hälsoeffekter, konstaterar forskarna som dock framhåller hur vissa områden drabbas hårdare än andra. Flest dödsfall till följd av värmeböljor inträffar i områden med torrt klimat och lägre medelinkomst.

De socioekonomiska effekterna av värmeböljorna väntas växa. För att minska sårbarheten och ojämlikheten efterlyser studien långsiktiga strategier som bland annat inkluderar utsläppsminskningar, klimatanpassning och utbildningsinsatser.