Därför är svenska pensioner så dåliga

Automatiska mekanismer

Det svenska pensionssystemet är utrustat med flera automatiska mekanismer för att det inte ska krascha även om en massa saker skulle gå fel och det är bra, skriver Fredrik Rundkvist i Aftonbladet.

Eventuella underskott täcks av en buffert i AP-fonderna och om vi hamnar i en djup lågkonjunktur aktiveras bromsen, som innebär att pensionerna sänks, något som har inträffat tre gånger.

Pensionssystemet är också tänkt att vara helt fristående från vår statsbudget och de avgifter som betalas in från dem som är yrkesverksamma går direkt till dagens pensionärer, inte via statskassan.

På det sättet ska pensionen vara självfinansierad och skyddas från politiker, vilket Fredrik Rundkvist också tycker är bra, fast, det ser inte riktigt ut så längre, skriver han.

Bidrag förstör systemet

Logiken i systemet har förstörts av nya bidrag och höjningar av garantipensionen, som även den är ett skattefinansierat bidrag, det har gjort att statens kostnader för att försörja landets äldre har ökat kraftigt.

Tre av fyra pensionärer är numer beroende av bidrag och enligt prognoser lär det bli fler när allt fler utlandsfödda som arbetat lite eller inget i Sverige uppnår sin pensionsålder.

Det här innebär att vår allmänna pension inte längre är så självfinansierad som den en gång var.

Medellivslängden påverkar

Dessutom ger vårt pensionssystem för låga pensioner, vilket framför allt är en konsekvens av att systemet automatiskt tar hänsyn till förändringar i vår medellivslängd.

När vi börjar ta ut pensionen delas vår intjänade pension med den tid vi förväntas ha kvar att leva och ju längre tid det är, desto lägre blir vår pension.

För de som föddes år 1960 och börjar ta ut sin pension vid 65 års ålder, måste pensionspengarna räcka 15 procent längre tid än de behövde göra för dem som föddes år 1935 och började sitt pensionsuttag vid 65.

För nyblivna pensionärer syns det här i pensionsbeskeden, den allmänna pensionen ger i genomsnitt numer endast 43 procent av slutlönen, för 25 år sedan, när vårt nuvarande pensionssystem lanserades, var det genomsnittet 56 procent.

Fredrik Rundkvist skriver att det har varit känt att det skulle bli så här i årtionden.

“Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi har gjort”, sade Göran Persson år 2005, skriver Aftonbladet.

Han sade vidare att vi nu har ett system som är knutet till den ekonomiska utvecklingen och demografin, och att vi framför oss har en period då vi åldras som nation samt att om vi dessutom får en dålig ekonomisk utveckling kommer det påverka pensionerna.

Åldersgränserna, riktåldern, för pension har höjts för att motverka den här effekten, att höja pensionsåldern är någonting som Sverige inte är ensamt om, även länder som Danmark, Island, Grekland, Italien och Tyskland har redan höjt pensionsåldern till 67 år.

I de flesta ekonomiskt utvecklade länder jobbar människor mycket och ändå ska många av dem faktiskt höja, eller har höjt, åldersgränserna för pension av samma skäl som vi.

Fredrik Rundkvist menar att tack vare att nio av tio löntagare har kollektivavtalad tjänstepension är den totala pensionen fortfarande okej för de flesta svenska pensionärer.

Tjänstepensionerna ger i dag mycket mer än de gjorde förr, så mycket mer att de i många fall kompenserar för bristerna i den allmänna pensionen, i alla fall enligt en pensionsavgiftsutredning som presenterades i april.

Enligt den var den sammanlagda mediankompensationsgraden 79 procent för dem som år 2022 gick i pension vid 65 års ålder, vilket är mer än för 25 år sedan, skriver Fredrik Rundkvist i Aftonbladet.

Läs mer på News55: Inga förslag för pensionärer i regeringens budget