Miljoner människor utan el, tre mystiska störningar och misstankar om solkraft – men orsaken om krachen i Spanien är fortfarande oklar.
Elkraschen i Spanien väcker oro – står Sverige näst på tur?


Mest läst i kategorin
“Vi vet ju inte exakt vad som har hänt i Spanien och Portugal, men generellt kan man säga att någon form av blackout kan hända i alla stora kraftsystem”, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH.
När Spanien och Portugal slocknade måndagen den 28 april var det ingen liten störning. Trafikljusen slutade fungera, mobilnäten låg nere och tusentals fastnade i kollektivtrafik och på flygplatser, skriver Svenska Dagbladet.
Det tog tio timmar innan elförsörjningen var tillbaka – men frågan om vad som orsakade kraschen är fortfarande utan tydligt svar.
Redan tidigt avvisade spanska Red Electrica teorier om cyberattacker eller extrema väderfenomen. I stället riktades misstankarna mot en annan faktor: det snabba intåget av förnybar energi – särskilt solkraft – i det spanska elsystemet.
MISSA INTE: “Olyckligt” – SCA avverkade 300 år gamla tallar
Spanien har solkraft i skottlinjen
Strax innan avbrottet stod solkraften för nästan 60 procent av Spaniens totala elproduktion. Det faktum att kärnkraften samtidigt håller på att fasas ut har väckt skarp kritik från oppositionen.
Alberto Núñez Feijóo är spanska Partido Populars ledare:
”Det är uppenbart att vi har ett akut behov av reservkraft”, kommenterade Alberto Núñez Feijóo och pekade ut kärnkraften som en stabiliserande kraft i systemet.
Men Spaniens tredje vice statsminister, Sara Aagesen, har varit noga med att tona ned kopplingen mellan solkraft och elavbrottet. Hon menar att det vore alltför förenklat att peka ut förnybart som boven.
Istället granskas just nu över 750 miljoner datapunkter i hopp om att hitta svaret. Tre störningar har identifierats precis före kraschen – först en i södra Spanien, sedan två i sydvästra delen av landet.

MISSA INTE: Basta lagom ofta – kopplas till bättre sömn och lägre stress
Senaste nytt
Svenska lärdomar och historik
Även i Sverige har liknande händelser inträffat. År 2003 slogs stora delar av södra Sverige ut efter en störning i kärnkraftsproduktionen. Svenska kraftnät ser därför allvarligt på det som hänt i Spanien, även om risken för ett liknande scenario i Sverige anses vara låg.
Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, har nyligen diskuterat händelsen med europeiska kollegor i samarbetsorganet ENTSO-E.
Enligt honom handlar ett robust elsystem om tre saker: tåliga anslutna aktörer, ett starkt nät och stödtjänster som snabbt kan reagera.
“Skulle en stor kärnkraftsreaktor falla bort, så behöver vi supersnabbt kunna hindra frekvensbortfallet”, säger han till SvD.
MISSA INTE: Detta får två av tre hundägare att fly från kommunen de bor i
Spanien visar på sårbarheten i ett elberoende samhälle
Lina Bertling Tjernberg betonar också vikten av att bygga elsystem med lokal produktion som kan fungera i så kallad ö-drift. Det gör att man snabbare kan få igång strömmen lokalt, även om det nationella nätet är nere.
Samtidigt menar hon att det också finns ett individuellt ansvar. Under mörkläggningen i Spanien bunkrade folk toapapper och vatten – och skaffade radioapparater när mobilerna inte längre gick att ladda.
“Det borde såklart inte vara så att all kommunikation går ner när strömmen försvinner, men det finns också ett personligt ansvar”, säger hon till tidningen.
Frågan kvarstår: kan något liknande hända här? Experterna menar att risken alltid finns – men att god beredskap, lokal elproduktion och robusta stödsystem är det bästa försvaret.
Läs mer om ekonomi:
Kontanter gör oväntad comeback – trots digital dominans
Efter pensionsskandalerna: Sverige säkrare från bedrägerier
Dyrare att tanka om de rödgröna vinner – lovar Miljöpartiet

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.