Konkurrensverket pressar Ica: Höjs priserna mer än nödvändigt?

Brister i konkurrensen

Det är dock inte bara Icas burikers prisökningar på flera baslivsmedel som har överstigit vad som kan förklaras av ökade kostnader, det framgår av Konkurrensverkets rapport Lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister.

Konkurrensverket menar att det här väcker frågor om konkurrensen.

Under åren 2021–2023 steg matpriserna i Sverige med över 28 procent, det är en prisutveckling som inte har setts på decennier. Mot den bakgrunden fick Konkurrensverket i uppdrag av regeringen att analysera konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan.

I juni 2024 konstaterades att brister i konkurrensen har bidragit till att priserna i butik kunde öka mer än vad som motiverats av de ökade leverantörspriserna.

Stabil lönsamhet i 15 år

Konkurrensverkets uppföljande rapport har undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister har utvecklats över tid.

Särskilt fokus har lagts på pandemiåren och perioden med höga matpriser och en av slutsatserna är att dagligvaruhandeln, dess grossister och livsmedelsindustrin har haft en stabil lönsamhet under de senaste 15 åren.

“Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig”, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman i ett pressmeddelande.

Under perioden 2008–2019 uppgick rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled till i genomsnitt 2,4 procent, men under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent.

Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent. I sin rapport konstaterar dock Konkurrensverket stora skillnader mellan olika aktörer, och mellan enskilda butiker inom samma dagligvarukedja.

Ica och Axfood

Ica bedöms ha högst total lönsamhet, här är butikernas rörelsemarginal ofta över 3 procent och grossistverksamhetens omkring 4 procent.

Axfood hade en rörelsemarginal på 4 procent år 2023, medan Coop och Lidl har haft låg eller negativ lönsamhet både i grossist- och butiksled.

Konkurrensverket har med ett samhällsekonomiskt perspektiv tagit hänsyn till internförsäljning mellan butiks- och grossistled.

När den har justerats bort beräknas den samlade rörelsemarginalen för dagligvaruhandeln och dess grossister till 3,6 procent för 2023, vilket är en nivå som är betydligt högre än vad tidigare uppgifter har indikerat.

Inte ett kostnadsbaserat synsätt

Konkurrensverkets rapport visar att, trots att stora delar av prisökningarna kan förklaras av sådant som inflation och ökade råvarupriser, har bristande konkurrens haft betydelse.

Enligt Konkurrensverkets analys prissätter livsmedelsindustrin i hög grad i linje med sina kostnader.

Men, till skillnad från livsmedelsindustrin prissatte dagligvaruhandeln under perioden 2022–2023 inte basvaror i enlighet med ett kostnadsbaserat synsätt.

För dessa varor höjde dagligvaruhandeln priserna mer än vad som motiverades av övriga ökade kostnader, samtidigt som bruttovinstmarginalen bibehölls.

Hårdare konkurrens hade gett lägre priser

Enligt en analys av kostnadsutvecklingen hade priserna kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare.

“Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik”, säger Marie Östman i pressmeddelandet. 

Läs mer på News55: Priserna på mat sjunker men kaffet är fortsatt rekorddyrt