Länge sågs kontanter som en utdöende del av det svenska betalsystemet. Men efter lagändringar och växande kritik får de fysiska pengarna nytt fäste.
Kontanter gör oväntad comeback – trots digital dominans


Fram till för några år sedan gick det snabbt att fasa ut kontanter i Sverige. Mellan 2010 och 2020 minskade användningen kraftigt, skriver Dagens Industri.
Fler butiker slutade ta emot sedlar och mynt, och bankernas kontanthantering började trappas ner. Finansinspektionen rapporterar att de flesta svenskar inte har kontanter som räcker en vecka.
Men 2021 infördes en ny lag som tvingar storbankerna att erbjuda grundläggande kontanttjänster i hela landet. Det gäller såväl uttag för privatpersoner som insättning av dagskassor för näringsidkare.
För många innebar det ett välkommet avbrott i en utveckling som känts alltför snabb.
MISSA INTE: Svindyr funktion: Därför stängs motorn av vid rödljuset – och startar igen
”Vi underskattar behovet”
En av dem som länge varnat för kontanternas försvinnande är Ola Nilsson, sakkunnig i konsumentpolitik på PRO.
“Många pensionärer vill använda kontanter, både privat och i föreningslivet. En stor andel är digitala, men för att alla ska kunna betala för sig behövs kontanterna”, säger han.
Han menar att diskussionen ofta utgår från dem som redan är vana vid digitala lösningar. Det gör att man riskerar att förbise grupper som står utanför.
“Jag tror att vi underskattar både behovet och viljan att använda kontanter. Det ser annorlunda ut i verkligheten. Människor utan tillgång till digitala verktyg hamnar utanför samhället när kontanter inte fungerar som betalmedel”, säger Ola Nilsson.
Att vara digital kräver både utrustning och abonnemang – något som inte alla har råd med.
“Det är dyrt att vara digital. Du behöver både tjänster och produkter – och det kostar. För den med låg pension kan det till och med bli så att man måste avstå från att vara så digital som man egentligen önskar.”
MISSA INTE: Bolt vinner upphandling – ska köra sjukhustaxi och färdtjänst
Senaste nytt
Ett vardagsproblem i det tysta
Ola Nilsson lyfter fram hur frånvaron av kontanter påverkar vardagen. Kollektivtrafik, parkering och restaurangbesök blir svårare när kontanter inte accepteras. För många betyder det att man helt enkelt stannar hemma.
Även föreningslivet påverkas. Många föreningar använder Swish, men det fungerar inte för alla.
“Fika och andra enklare betalningar görs ofta kontant. Många föreningar har Swish – men alla kan inte använda det. Det betyder att vi fortfarande måste hantera växelkassor och dagskassor, vilket har försvårats”, förklarar Ola Nilsson.

MISSA INTE: Nya semestern med tåg: Direkt från Sverige till Centraleuropa
Lanthandeln där kontanterna lever kvar
I Skeda Udde, söder om Linköping, är kontanter fortfarande en naturlig del av vardagen, förklarar ägaren Daniel Virgin. I byns lanthandel har de utgjort mellan fem och tio procent av dagskassan under flera års tid.
“Flera av våra äldre kunder föredrar kontanter. Många barn handlar kontant av sin veckopeng. Och ibland tar kunder ut kontanter för att kunna ge barnen pengar eller handla på loppisar”, säger Daniel Virgin.
Tekniska problem är inte ovanliga. När uppkopplingen eller kortterminalen strular, är kontanter ofta det enda som fungerar.
Att hantera kontanter innebär samtidigt viss logistik och kostnad. Loomis är ensam leverantör, och boxarna finns inte överallt.
Kontanter kan föra med sig obehag
“Det kostar att sätta in pengar, kontantboxarna är få och kräver att vi planerar en resa till Linköping. Dessutom är det obehagligt att gå över ett torg med en stor summa kontanter”, säger Daniel Virgin.
Trots det tvekar inte Virgin kring poängen.
“Det är viktigt att kunna ta betalt så vi inte tappar någon försäljning. Resiliensen i att ha flera möjliga betallösningar är viktig, både för oss och kunderna”, avslutar Daniel Virgin.
Läs mer om ekonomi:
Så slipper du kvarskatt på pensionen – detta måste du göra
Spara 100 000 kronor till din tjänstepension – välj lägre avgifter
Rörlig ränta lockar – men stabilitet kan vara värt mer

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.