Nådiga luntan: valfläsk eller viktig satsning på hushållen?

Imorgon är det dags för promenaden med “nådiga luntan”. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska lägga fram budgetpropositionen för 2026.

Av de 80 miljarder kronorna går drygt 47 miljarder till hushållen, framförallt genom sänkt inkomstskatt, sänkt matmoms, sänkt elskatt, sänkt förskoletaxa och höjt bostadsbidrag.

Det ska ge en typfamilj med en polis, en sjuksköterska och två små barn 1 800 kronor mer i månaden. Enligt finansdepartementets beräkningar märks tillskottet mest hos de med låga inkomster, i alla fall om man räknar i procent av deras inkomst.

Läs även: Pensionärer rasar – många blir utan skattesänkning

Vill få fart på Sverige och hushållen

Regeringen vill med den nya budgeten stärka incitamenten för fler att arbeta. I budgetpropositionen framgår att en större bidragsreform planeras under de kommande åren. Reformen innebär skärpta regler för socialbidrag, samtidigt som en jobbpremie införs.

Enligt Finansdepartementets beräkningar väntas kombinationen av reformen och den sänkta inkomstskatten på sikt leda till 11 000 fler i arbete och 6 000 färre arbetslösa inom fem år. Prognosen pekar på att arbetslösheten kan minska från dagens 8,7 procent till 8,3 procent nästa år.

När budgeten för 2025 presenterades i fjol räknade regeringen med att Sverige skulle lämna lågkonjunkturen redan i år. Den förhoppningen grusades dock av den ekonomiska osäkerhet som följt på hotet om ett tullkrig.

Prognosen är att BNP ökar med 3,1 procent 2026 jämfört med 0,9 procent i år.