A-kassan genomgår sin största förändring på 40 år just nu, med sänkningar och förkortningar av uttagstider och nivåer. Det ska straffa sig att vara arbetslös länge är tanken. Men professorn vill istället att det ska fungera precis tvärt om.
Tvärt-om-professorn: Vänd på a-kassan 180 grader – "Höj i slutet"


Mest läst i kategorin
Nationalekonomerna Jonas Kolsrud, universitetslektor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet och Peter Nilsson, professor i nationalekonomi, IIES, Stockholms universitet, skriver på DN Debatt att de anser att ”A-kassan är bakvänd – och borde “ge mer till långtidsarbetslösa”.
Regeringen sänker ersättningen i a-kassan
Ulf Kristersson och Tidöregeringen presenterade tidigare i år den största förändringen av svensk a-kassa på 40 år.
Huvudsaken i förändringen är en nedtrappning av ersättningsgraden från 80 procent med 10 procentenheter till att börja med, och sedan 5 procentenheter var 100:e dag. Avtrappningen pågår tills dess den arbetslöse nått en lägsta ersättning på 365 kronor om dagen.
Fel effekter
Men sänkt a-kassa får helt fel effekter, menar ekonomiprofessorerna. De två syftena med att alls ha en a-kassa är för det första att den enskilde arbetslöse behöver hjälp att försörja sig och sin familj. För det andra vill man att a-kassan ska hålla uppe konsumtionen för samhällsekonomins skull. Tillsammans utgör de ett mål.
Kostnader för skattebetalarna
Men det måste vägas mot målet att hålla nere a-kassans kostnader för skattebetalarna.
För hög a-kassa kan få arbetssökande att stanna kvar för länge som arbetslös samtidigt som de väntar på drömjobbet. Bra för den arbetslöse, dåligt för skattebetalarna.
Men om man har för låga utbetalningar är det dåligt för individen som måste ta vilket jobb som helst för att klara livhanken, medan skattebetalarna kommer undan billigare.
För hög a-kassa motverkar båda målen
“Hög ersättning bidrar bara på marginalen till den enskildes konsumtion men har desto större negativa effekter på jobbsökandet. Vid 100 procent i ersättning är det rationella beteendet att vänta på drömjobbet och säga pass till andra erbjudanden. En optimal nivå på arbetslöshetsersättningen ska således balansera två motiv: Den enskildes nytta av försäkringen och skattebetalarnas intresse av att få arbetslösa i arbete”, skriver professorerna i debattartikeln.
Gör om 180 grader
Skulle man sänka a-kassan när man precis blivit arbetslös ökar det incitamentet att söka jobb när man blivit uppsagd ( och har tre månaders uppsägningstid i många fall). Men genom att höja a-kassan senare i livet hjälper man de långtidsarbetslösa att hålla uppe konsumtionen. Att någon som varit arbetslös i flera år blir mer sugen på att söka jobb av att straffas ekonomiskt kan vara sant, men effekten är enligt forskningen ytterst liten i sådana fall.
Dessutom riskerar kostnaderna som de fungerar nu bara att hamna på kommunerna i form av socialbidrag.
“Avtrappningen av arbetslöshetsförsäkringen riskerar att vältra över kostnader från staten till kommunerna i form av ökat ekonomiskt bistånd”, skriver de båda debattörerna.
Läs mer om ekonomi:
Legendaren Settergren: Slopa “gasen” i svensk pension
Jubel! Svenskarna snittar en halv miljon i sparande
68 procent väljer bort äldre personal: “Ålderism”

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.





