Viktigaste avtalet klart – ingen vet vad som bestämdes

Ett avtal är viktigare än alla andra på svensk arbetsmarknad, nämligen det som gäller exportberoende industri. Eftersom industriavtalet sätter det så kallade märket för resten av svensk arbetsmarknad så smittar det som bestäms i det avtalet av sig på nästan hela Sverige.

Höga löneökningar och korta avtalstider i industriavtalet brukar därför innebära höga löneökningar i nästan hela samhället. Låga löner eller långa avtalstider brukar betyda samma sak för resten av landet.

Nu är industriavtalet påskrivet, och innehåller bland annat 6,4 procents lönehöjning fördelat över två år.

Det rapporterar Sveriges Radio.

MISSA INTE: Svensk välfärd brukade vara bäst i världen – men inte nu längre

Avtalet ger 6,4 procents lönelyft

Det första året kommer industriarbetarna enligt märket få 3,4 procents löneförhöjning, följt av 3,0 procents löneförhöjning.

Det innebär förhoppningsvis löneförhöjningar som täcker prisökningarna. Men det är långt ifrån säkert, med tanke på den stigande inflationen.

Men därefter går åsikterna i sär om vad som faktiskt bestämdes. Framförallt gäller motsättningarna om industriuppgörelsen kan användas som argument i andra branschers avtalsförhandlingar. Fackförbundet LO anser att så är fallet, men arbetsgivarna håller inte med.

LO anser att andra frågor än lön och avtalslängd, som minimilönesatsningar och att deltidsanställda ska få övertidsersättning om de jobbar mer än sin schemalagda tid.

Svenskt Näringslivs vice vd heter Mattias Dahl, och håller inte med.

“Längden på perioden, nivån och viktningen är de tre komponenterna i märket”, säger han till Sveriges Radio.

Läs mer om ekonomi:

Svensk välfärd brukade vara bäst i världen – men inte nu längre