Zinat Pirzadeh blev bortgift: "Nu har jag förlåtit mamma"

Författaren, komikern och skådisen Zinat Pirzadeh, 55, liv kan fylla många böcker och är i det närmaste helt osannolikt. Hon föddes i Iran men giftes bort som ung till en man som var hårt drabbad av posttraumatisk stress från kriget, något som hon då inte riktigt förstod.

Zinat blev gravid och födde sonen Armand, 34, och bestämde sig för att fly Iran, en farlig och lång resa till Sverige dit föräldrarna redan begett sig några år innan och lämnat dottern kvar i Iran med sin man.

– De tyckte att jag var i tryggt förvar, jag var ju med min man och mitt barn så de kunde med gott mod åka. Jag har i många år bearbetat mina föräldrars val och svek, framför allt mammas. Hon var den mer drivande och styrande. Idag har jag förlåtit henne, att hon valde att gifta bort mig och dessutom lämna mig och mina bröder för ett annat land. Det har tagit tid och är fortfarande något jag måste jobba med för jag kan inte ens förmå mig att förstå det.

Det var en lång och strapatsfylld väg till Sverige och 1991 kom då den unga Zinat med sonen Armand till Sverige. Hennes föräldrar kunde inte förstå hur hon kunde lämna sin man och skämdes över dotterns beslut. Men när komikern insåg att hon själv kunde söka asyl utan att vara beroende av sina föräldrar gjorde hon det och hamnade i en flyktingförläggning i Jörn, i Västerbotten, men fick där ett utvisningsbesked vilket slog undan benen på 20-åringen.

– Jag var så lycklig där, alla var helt fantastiska men tiden som utvisningshotad var smärtsam och stundvis mycket hopplös och när jag fick besked att vi skulle utvisas slogs hela den rosa drömmen sönder i ett slag. Men Gud var med oss och vi hamnade till slut i Skellefteå, hos det fantastiska paret Inez och Gunnar som tog hand om oss som sina egna barn,

Zinat blev kvar några år i Skellefteå, hos sina svenska föräldrar som hon kallar dem och fick så småningom asyl vilket gjorde att hon flyttade till Stockholm för att börja studera. Hon läste på Komvux och kom in på Karolinska Institutet.

– Även om jag flyttade till Stockholm lämnade jag aldrig mina svenska föräldrar, jag har väldigt nära band till både Västerbotten och Norrbotten och har varit där ofta. Det var precis som om jag fick en ny chans i livet. 

Zinat började tävla i poetry slam, en slags tävling där man med slagkraftig rytm rimmar med ord, någon hon gjort som barn hemma i Iran. Dessutom kunde man vinna pengar vilket hon som studerande ensamstående mamma, var i stort behov av.

– Ofta vann jag en femhundring, perfekt för en fattig student med ett barn och upptäckte att om jag skrev rolig poesi så vann jag oftare. När min son blev större och började på teaterkollo  bestämde jag mig för att gå en föreläsningskurs. Jag pluggade till yrkesvägledare och tänkte att det var bra, att kunna prata inför framtida elever, komikern Adde Malmberg var kursledare och vid avslutningen var hans kollegor Anna-Lena Brundin och Tomas Järvheden på plats och jag halkade in som komiker på ett bananskal där och då.

Författaren längtade efter barn och lyckan blev stor när hon blev gravid med Caspian, 16. Karriären tog sedan fart, Zinat deltog i både ”Sommar” och ”Vinter” i P1 och träffade så småningom artisten Thomas Di Leva men relationen blev stormig och hans kontrollbehov knäckte relationen.

 Numera är det bara sonen Caspian som är herre i huset. Zinat är mycket försiktig med relationer. Hon är väldigt noga med vem hon släpper nära och så fort det börjar blinka rött drar hon sig tillbaka. Men hon berättar lite försiktig med lyckan i rösten att hon visst träffar någon speciell man numera men då han inte jobbar samma bransch, vill hon inte berätta vem det är ännu.

Att åldras stör henne inte så mycket numera, hon känner sig starkare och vackrare nu än när hon var 25 år och anser att det snarare är en ynnest att få vara med. Och inom hennes yrke som komiker, är ålder inget hinder.

– Jag är komiker, ju äldre, fetare, spinkigare, fulare eller knasigare jag blir, desto roligare.