Minns du debatten om löntagarfonderna? Förslagets förespråkare såg en chans att demokratisera näringslivet, medan motståndarna fruktade socialismens smygväg in i Sverige.
Staffan Ekberg
Uppdaterad: 03 okt. 2025Publicerad: 03 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den 4 oktober 1983 samlades människor i tiotusental i Humlegården i centrala Stockholm. Det var den första av flera stora demonstrationer mot de planerade löntagarfonderna – en politisk stridsfråga som skakade Sverige under 1980-talet.
Löntagarfonder
Löntagarfonderna infördes av den socialdemokratiska regeringen, ledd av statsminister Olof Palme, med finansminister Kjell-Olof Feldt som verkställare av beslutet. Förslaget kom från LO och drevs av fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna som ett sätt att omfördela ekonomisk makt och öka löntagarnas inflytande i företagen
Det började med LO:s och Socialdemokraternas vision om att delar av näringslivets vinster skulle placeras i fonder. Dessa pengar skulle användas för att köpa aktier i företagen och på så sätt skapa ett bredare ägande. Tanken var att både demokratisera näringslivet och bygga kapital för framtida investeringar i ekonomin.
Men motståndet var massivt. Från borgerligt håll hördes varningar om att fonderna i praktiken skulle leda till socialism ”bakvägen”. Den stora protestmarschen den 4 oktober 1983 i Stockholm, där tusentals svenskar deltog, blev en symbol för det folkliga motståndet.
Trots protesterna gick Socialdemokraternas regering under Olof Palme vidare. Efter valet 1982 infördes löntagarfonder – om än i en kompromissad, urvattnad form. De fick dock inte leva länge. När Carl Bildt tillträdde som statsminister 1991 blev avskaffandet av fonderna hans allra första proposition till riksdagen.
ANNONS
Demonstrationen 1983
Demonstrationen hölls samma dag som riksdagen öppnade hösten 1983.
ANNONS
Från Humlegården ringlade sig det stora tåget genom Stockholms gator, med slutdestination vid Kanslihuset i Gamla stan. Där överlämnades en skrivelse till regeringen med den tydliga uppmaningen: ”För Sveriges bästa. Nej till löntagarfonder!”
Arrangörerna talade om uppemot 100 000 deltagare – polisen räknade till 75 000.
Oavsett vem som hade rätt stod det klart: engagemanget var enormt.
Där och då föddes en tradition. Under flera år framåt blev ”4 oktober-demonstrationen” ett återkommande uttryck för borgerligt och näringslivets motstånd mot löntagarfonderna – och ett av de tydligaste exemplen på hur en ekonomisk fråga kunde få folk att tåga ut på gatorna.
Vad hände med löntagarfonderna?
Vad blev då arvet efter löntagarfonderna?
Av de knappt trettio miljarder kronor som fonderna hann samla på sig hamnade en stor del i forskningsstiftelser och i riskkapitalbolagen Atle och Bure, som senare introducerades på börsen. En mindre del blev grundplåten för Sjätte AP-fonden och därmed en del av pensionssystemets buffertkapital.
I backspegeln kan man fråga sig om pengarna användes på bästa sätt. Kritiker menar att hela kapitalet borde ha gått direkt till pensionssystemet, så att alla löntagare fått del av det som en gång var tänkt att tillhöra dem. Bara den del som hamnade i Sjätte AP-fonden kan sägas ha blivit ett arv till arbetstagarna själva.
Löntagarfonderna blev aldrig den revolution i ägande som vissa hoppades på – men inte heller den undergång som andra fruktade. I stället blev de en episod i svensk politisk historia som fortfarande väcker minnen, känslor och diskussioner.
ANNONS
Läs även: Färre måltider, mer ensamhet – äldre drabbas av kommunernas sparkrav
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
Staffan Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS