Anders Tegnells ersättare slutar och är kritisk mot Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten utan läkare i ledningen

Enligt Gisslén skiljer sig dagens organisation från den som rådde under pandemin. Då hade statsepidemiologen en chefsroll och det fanns flera läkare i ledningen. I dag sitter däremot ingen person med djupare medicinsk kompetens i myndighetens ledning, skriver han.

Han beskriver det som uppseendeväckande att Folkhälsomyndigheten, som ansvarar för smittskyddsfrågor i både vardag och kris, inte har någon läkare på ledande position. Det kan enligt honom leda till felprioriteringar och risk att smittskyddsaspekter förbises.

Jämförelse med nordiska grannländer

I sin debattartikel i DN lyfter Gisslén fram skillnaderna gentemot grannländerna. I Danmark har Statens Serum Institut läkare på ledande poster och besluten bygger på medicinskt väl underbyggda medicinska bedömningar. Den omfattande forskningen där bidrar också till hög kompetens.

Enligt Gisslén har övriga nordiska länder kommit längre än Sverige när det gäller att dra lärdomar av pandemin och förbereda sig för kommande kriser. Bristen på egen forskning vid Folkhälsomyndigheten har i stället gjort att expertisen successivt försvunnit, vilket riskerar att lämna Sverige sämre rustat inför nästa pandemi.

Behov av reformer inom Folkhälsomyndigheten

Gisslén lyfter flera åtgärder som han anser nödvändiga för att stärka myndigheten. Han anser att chefer med medicinskt ansvar bör ha specialistkunskap inom sitt eget område. Dessutom föreslår han att seniora forskare rekryteras för att återuppbygga en stark vetenskaplig grund.

Han menar också att ineffektiva arbetssätt genomsyrar myndigheten och leder till onödigt slöseri med resurser. För att Sverige ska kunna möta framtida pandemier krävs enligt honom en genomgripande reformering av Folkhälsomyndigheten.

Regeringens ansvar framhävs

Slutligen betonar Gisslén att det ytterst är regeringens ansvar att säkerställa att Sverige har en smittskyddsmyndighet med tillräcklig kompetens. Utan en stark medicinsk förankring riskerar landet att stå illa förberett vid nästa hälsokris.

Även coronakommissionen har tidigare påtalat behovet av lärdomar inför framtiden. Under pandemin klarade Sverige sig relativt väl, bland annat tack vare tydlig kommunikation och medicinskt kunniga beslutsfattare, något som nu saknas enligt Gisslén.

Folkhälsomyndigheten svarar

Ellen Jones, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, beskriver Gissléns avgång som ”i grunden ett personalärende”, men poängterar att myndigheten vill bemöta kritiken. Det skriver Expressen.

Hon förklarar att Gisslén fick besked om att hans uppdrag som statsepidemiolog skulle avslutas på grund av olika uppfattningar om rollens innehåll, men att han erbjöds en annan position inom myndigheten. Gisslén valde då att säga upp sig.

Statsepidemiologrollen fortsatt central

Jones understryker att Gissléns kompetens varit värdefull, och betonar att statsepidemiologfunktionen fortsätter vara central för myndighetens smittskyddsarbete och för samarbetet med lärosätena för vetenskaplig förankring. Hon poängterar att:

“Arbetet på myndigheten står och faller inte med enskilda individer utan bärs upp av en organisation med hög medicinsk kompetens och förmåga att hantera smittskyddsfrågor och övriga frågor inom vårt viktiga uppdrag.”

Erik Sturegård tar över

Från och med den 1 september tar Erik Sturegård över som tillförordnad statsepidemiolog. Han arbetar idag som biträdande statsepidemiolog och är överläkare samt docent i klinisk mikrobiologi.

Läs mer på News55: Dokument glömdes efter Putins och Trumps toppmöte – på hotell

Se även: Svenskarna leder Europas sparande – nu följer EU efter. E55