Antalet anmälda brott minskar i Sverige. Under 2024 anmäldes knappt 1,49 miljoner brott, vilket innebar en minskning med en procent mot föregående år. Samtidigt har vi platsbrist på våra fängelser. Hur hänger det ihop?


Mest läst i kategorin
Allt fler oroar sig för brottsligheten i samhället i takt med rapporter om skjutningar, sprängningar och gängkriminalitet och polisen varnar för att det kan ta ett årtionde innan trenden vänder.
Det kan därför tyckas förvånande att det totala antalet anmälda brott i Sverige inte har ökat de senaste åren, men så är det. Med det finns oroande trender, allvarliga brott kopplade till kriminella nätverk ökar och brotten blir grövre.
Färre anmälningar
Under 2024 anmäldes knappt 1,49 miljoner brott till polisen, tullverket eller åklagarmyndigheten, vilket innebar en minskning med en procent jämfört med 2023, enligt statistik från Brå.
Under det första halvåret 2025 anmäldes totalt 690 224 brott, fem procent lägren under första halvåret 2024.
Under årets första sex månader minskade skadegörelsebrotten mest. Störst minskning stod klotter mot kollektivtrafik för.
Även stölder och tillgreppsbrott gick ner under perioden. Mest minskade inbrott i källare och vind, med 2 528 färre anmälningar. Cykelstölder minskade med 2 147 och stölder ur eller från motorfordon med 2 241.
Den brottskategori som istället ökade mest var bedrägeribrott. Framför allt handlade det om kortbedrägerier utan fysiskt kort.
De vanligaste brotten
Under 2024 var den största brottskategorin var stöld- och tillgreppsbrott, som stod för 23 procent av alla anmälda brott.
Näst störst var brott mot person med 21 procent, enligt en rapport från Kunskapsverket.
Bedrägeribrott utgjorde 15 procent av anmälningarna. Skadegörelsebrott låg på 13 procent och narkotikabrott på 9 procent. Trafikbrott hade den minsta andelen, 4 procent av alla anmälningar.
Brott som ofta kopplas till kriminella nätverk blir allt vanligare. Sedan 2010 har denna typ av brottslighet ökat med mer än 35 procent.
Vilka begår brott?
Varje år misstänks ungefär 2 procent av den straffmyndiga befolkningen för ett eller flera brott. Det motsvarade omkring 190 000 personer – en andel som varit i stort sett oförändrad under det senaste decenniet.
Bland de brottsmisstänkta är majoriteten män: åtta av tio är män, sex av tio är 30 år eller äldre och lika stor andel har inrikes bakgrund.
De yngsta sticker dock ut i statistiken, särskilt unga män. I åldersgruppen 15–19 år misstänktes en av 13 för brott under 2022, att jämföra med en av 45 i befolkningen som helhet.
När det gäller straff syns en tydlig trend: färre döms, men brotten är grövre. Antalet lagföringsbeslut uppgick till drygt 110 000 under 2022, vilket är en minskning med 20 procent jämfört med 2010.
Färre – men värre
Samtidigt har det totala antalet utdömda fängelseår ökat med mer än 30 procent sedan 2010, rapporterar Kunskapsverket.
Eftersom antalet fängelsedomar inte blivit fler innebär det att straffen i genomsnitt blivit längre. Andelen långtidsdömda – de som avtjänar fyra år eller mer – har dessutom mer än fördubblats på tio år.
Utvecklingen hänger ihop med att fler döms för de allvarligaste brotten, som mord, grova narkotikabrott och allmänfarliga brott som sprängningar och mordbränder.
Därtill har det blivit skärpta straff under senare år, inte minst mord där fängelsetiden i genomsnitt har blivit längre.
Läs mer: Rapport: Så här använder vanliga privatpersoner AI och ChatGPT

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.