Är det inte dags att stanna upp och tänka efter innan galenskapen tar fäste?

Kanske inte med alla medel. I kölvattnet på detta manifest rullar en våg av kulturellt och historisk ifrågasättande i form av högljudda och våldsamma upplopp. Målen för dessa är bland annat statyer av historiska personer som helt plötsligt inte passar in i dagens syn på historien. I USA har statyer av krigshjältar från inbördeskriget rivits ner och i Bristol i England raserades och vandaliserades statyn av Robert Milligan (slavhandlare och filantrop) som sänktes i havet med en frenesi som påminner om talibanernas när de raserade Buddahstatyer i Bamiyan år 2001.

Ikonoklasm, att förstöra bilder och symboler, heter fenomenet och har historiskt sätt sett monument av både Hussein, Lenin och Stalin falla. Nu är tiden mogen för en ny våg, som alltså nu nått Europa. På allvar diskuteras här hemma i Sverige vilka förhatliga statyer som skulle vara passande mål. Karl XII är ju ett givet, förstås. Men här nämns även statyer över Carl von Linné, som rasbiologins föregångare, eller Gustav III, som grundade slavhandelskolonin på St Barthélémy i Västindien.

Är det inte dags att stanna upp, hämta andan och tänka efter innan galenskapen tar fäste? Beskyllningarna om rasism har ju tidigare drabbat till exempel Astrid Lindgren. Ni minns väl den infekterade debatten om ordet ”negerkung”, som Pippis pappa var i Söderhavet. Denna bok skrev Astrid Lindgren 1947 och hon sa själv i en intervju i Expressen 1970: ”Det är några som har tyckt att detta var en sådan oerhörd rasism. Vad de än kan säga om mig personligen, om de tror att jag har några som helst rasistiska tendenser så är det fel. Och det hade inte Pippi heller. Men tiderna har ändrats och idag hade jag inte gjort honom till negerkung. Han skulle antagligen varit sjökapten eller pirat.”

När en nytryckt samlingsvolym av Pippi-böcker kom 2015 kallades Pippis pappa för ”Söderhavskung”. Två år senare brände bokförlaget Pippi-böcker och andra osålda överupplagor, som brukligt i branschen, vilket fick Janne Josefsson att i ”Sommar i P1 rasa om ”bokbål”.

Så allvarligt var det inte då förstås, men man undrar ju hur långt dagens indignation över sakers tillstånd får gå innan vi är där. TV-kanaler som SVT och BBC får som vanligt kalla fötter. SVT har ju tidigare agerat kraftfullt och resolut mot alla typer av rasism från högerkanten då man klippt i både Pippi-filmer och Kalle Anka.

BBC tar priset då man i dagarna plockade bort ett avsnitt av ”Fawlty Tower” ur sitt arkiv. Avsnittet med tyskarna och ”Don´t mention the war” är alltför känsligt.

Streamingsjättarna i USA har också ryckts med. Här har Paramount Network lyft bort tv-serien ”Cops”, som tidigare anklagats för att glorifiera polisbrutalitet. Netflix och BBC har plockat bort humorserien ”Litte Britian” sedan klagomål har riktats mot hur serien framställer personer med annan etnisk bakgrund än brittisk.

Och så har HBO raderat storfilmen ”Borta med vinden” ur sitt utbud.
-De rasistiska skildringarna var fel att visa då och är fel att visa i dag. Vi kände att det vore oansvarigt att låta filmen finnas i vårt utbud utan en förklaring och ett avståndstagande från de skildringarna, säger en talesperson för Warnermedia, som äger HBO.

HBO säger nu att man kommer att lägga upp ”Borta med vinden” igen när den ”satts i en historisk kontext”.

Och det är väl där vi bör landa innan vi tänder våra facklor och griper efter högafflarna. Placera saker och ting i dess historiska kontext. Kulturinstitutioner, museer och media bör gemensamt försöka informera, förklara och lära ut vilka personerna på statyerna, i böckerna och i filmerna var. Kunskap är alltid det bästa botemedlet mot ensidigt mobb-beteende.