Här är bedrägerierna som politikerna bör ta på allvar

Ordförande för Kontantupproret, Björn Eriksson, skriver i en debattartikel för GP att antalet kortbedrägerier den senaste tiden skjutit i höjden och fortsätter att göra det. Under årets första kvartal går det att konstatera en ökning på hela 87 procent, från drygt 11 000 till 21 000. 

De som drabbas är ofta människor som befinner sig i sårbara situationer så som exempelvis äldre eller ensamma personer.  

I artikeln skriver Björn Eriksson att de som bedrar kan till exempel stjäla kortuppgifter genom att hacka in i databaser. Vanligast är dock att bedragarna lurar till sig pengar genom bluffsamtal, påstådda säkerhetskrav eller genom falska erbjudanden.  

Enligt Björn Eriksson är grundproblemet att medborgare har tvingats in i en digital värld – något som enligt honom drivits på av bankerna. 

“Ingen har undgått att den digitala ”utvecklingen” har pushats på av bankerna. Att det digitala kraftigt minskar kostnaderna för bankerna när kunderna själva utför allt jobb talar de tystare om”, skriver Björn Eriksson och fortsätter med att rikta kritik mot att alternativen till digitala medel blir färre och färre.  

Björn Eriksson skriver avslutningsvis att det är politikernas ansvar att hejda denna utveckling och att de bör sätta ner foten mot bankernas tvång att digitalisera allt. 

Björn Eriksson och Kontantupproret kräver därför att:

 – Bankerna ska redovisa hur stora summor som försvinner i bedrägerier i sina årsredovisningar.

– Bankerna ska vara skyldiga att dubbelkolla onormala överföringar. Görs inte det blir banken ersättningsskyldig till kontohavaren.

– Bankerna ska tvingas att hantera riktiga pengar, det ska ingå som krav i villkoren för att få bedriva bank.